Fler kvinnor i bolagsstyrelser har varit och är en viktig feministisk fråga. Regler som tvingar fram jämställda styrelser har krävts med argumenten: Ta vara på kompetensen och gör bättre affärer! Halva makten åt kvinnorna! Argumenten emot har handlat om att kvotering är ett orättfärdigt ingrepp i äganderätten och diskriminering eftersom individer behandlas olika utifrån kön.
Sedan den 22 november 2022 finns bindande EU-regler (direktiv 2022/2381) för stora börsbolag – även om regeringarna i Sverige, Polen och Ungern röstade emot. EU:s direktiv innebär inte kvotering till bolagsstyrelserna utan en modell med mål om en tredjedel av posterna åt underrepresenterat kön och mjukare försteg åt underrepresenterat kön utan automatiskt företräde.
Medlemsstater som närmar sig målet och där minst en fjärdedel av posterna innehas av underrepresenterat kön får skjuta upp tillämpningen av de nya reglerna.
Så, hur ser det då ut i Sverige? Färska siffror från Kollegiet för svensk bolagsstyrning visar att andelen kvinnor i bolagsstyrelserna ökar: nu är 35 % av alla börsbolagsstyrelseledamöter kvinnor. Sverige skulle alltså kunna åberopa undantagsregeln i EU-direktivet.
Facket har försuttit sin chans att vara ett föredöme
Niklas Selberg
Men, en intressant fråga är: Vem väljer flest kvinnor till bolagsstyrelserna – aktieägarna eller arbetstagarorganisationerna? När företagets ägare väljer styrelseledamöter är 36,1 % kvinnor – 1,3 % fler än förra året. När arbetstagarorganisationerna väljer styrelseledamöter är 26,3 % kvinnor – en andel som sjunkit med 3,6 % sen förra året. Aktieägarna är alltså mer benägna att välja kvinnor än facket, som ju representerar de anställda.
Hur kan det komma sig att arbetstagarorganisationerna – som inte agerar utifrån ägandets makt – inte väljer fler kvinnliga styrelseledamöter? Facket har försuttit sin chans att vara ett föredöme och visa för ägandets makt att kvinnor har en plats i bolagsstyrelserna – nu kräver vi bättring av alla!