I över tio år har krafter inom EU verkat för regler som ger mer jämställda styrelser i börsbolagen. Eftersom ministerrådet i förra månaden och Europaparlamentet under tisdagen ställde sig bakom direktivet är det nu antaget.
Målet om 40 procent kvinnor i börsbolagens styrelser blir därmed tvingande för medlemsländerna och ska vara införts senaste den sista juni 2021. Nästa steg är regler för små och medelstora börsbolag.
Carina Ohlsson, socialdemokrat i EU-parlamentet.
Äntligen!
− Direktivet är ett viktigt stycke lagstiftning. Jag hoppas det skapar en ordentlig spricka i glastaket. Jag ser det som början på slutet av bristen på jämställdhet säger Europaparlamentets talman Roberta Metsola.
Idag är Frankrike det enda medlemslandet som har ett högre genomsnitt än 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna. Landets genomsnitt på 46 procent säger emellertid inget om hur det ser ut i ett enskilt bolag.
Den nye socialdemokratiska ledamoten Carina Ohlsson, som nyligen tog över Jytte Gutelands plats i parlamentet, var mycket nöjd över att direktiv nu är antaget.
− Äntligen! Det är en fråga som diskuterats länge och nu blir den av. Jag tänker både på jämställdhet och samhällsekonomiska vinsten i att ta vara på den kompetens som finns i EU när det handlar om att sitta i styrelser för de stora börsnoterade företagen, säger hon till Arbetsvärlden.
Tragiskt och pinsamt
Enbart Sverige, Polen och Ungern röstade emot direktivet i ministerrådet. Ohlsson betecknar det som tragiskt och pinsamt att Sverige tillhör denna grupp.
Könsbalans i börsbolagen
Genomsnitt kvinnor 2022 hela EU:
· 31,5 procent av ledamöterna
· 8 procent av styrelseordförandena
Enskilda länder:
· Frankrike 46,3
· Tyskland 36,5
· Finland 36
· Danmark 38,7
De tre motståndarna:
· Sverige 37,5
· Ungern 10,5
· Polen 25,3
Källa EU
− När det gäller jämställdhet är målet att kvinnorna ska ha halva makten. Det gäller inom alla områden. Detta är också för företagens bästa. Vi vet att det finns kvinnlig kompetens som inte används, säger Carina Ohlsson.
I Sverige råder egentligen splittring i inställningen till direktivet. Den nuvarande högerkonservativa regeringen är motståndare till regleringen, medan vänsterblocket stöder den.
Svenskt Näringsliv tillhör också motståndarna. Organisationens främsta invändning är att kvoteringsregler för bolagsstyrelser innebär ett oskäligt ingrepp i äganderätten. Samtidigt vill man ha en jämnare könsfördelning i börsbolagens styrelser, men den förändringen ska ske frivilligt.
Den nuvarande regeringen sluter helt upp på arbetsgivarnas argumentering.
− Regeringens ståndpunkt är densamma som den varit under ganska lång tid. Skälet för den är att detta är en äganderättsfråga för bolagen och inget som ska lagstiftas om, särskilt inte på EU-nivå, säger EU-minister Jessika Roswall (M), till Arbetsvärlden.
Fack vill undvika regler om fackliga i styrelser
Från den fackliga sidan har man främst riktat in sig på att arbetstagarrepresentanterna i styrelserna inte ska ingå i kravet på en jämn könsfördelning, enligt PTK. Det skulle kunna leda till att bolagens ägare försöker styra över vem som blir fackets representant. I övrigt finns inget färdigt fackligt ställningstagande.
Den svenska politiska oenigheten går tio år tillbaka i tiden. När förslaget om ett direktiv lades fram av EU-kommissionen 2012 ville den dåvarande alliansregeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten stoppa förslaget genom ett så kallat gult kort.
Könsbalansen står stilla hos börsbolagen
Den borgerliga majoriteten ansåg att direktivet stred mot subsidiaritetsprincipen. Frågan om jämställda styrelser ansågs vara en nationell angelägenhet.
Så fungerar direktivet
EU-direktivet har en huvudregel om att målet är 40 procent av det underrepresenterade könet i varje börsbolags styrelse senast i mitten av 2026. Företagen ska vara skyldiga att arbeta mot detta mål bland annat genom införande av procedurregler för urval av icke verkställande ledamöter.
För stater som väljer att tillämpa direktivet på både icke verkställande och verkställande ledamöter i styrelserna är målet 33 procent av det underrepresenterade könet.
Samtidigt ska meriter fortfarande vara den viktigaste kriteriet vid rekrytering av styrelseledamöter.
En gång varje år ska börsbolagen rapportera om könsfördelningen i sina styrelser till en behörig myndighet. Informationen ska också finnas lättillgänglig på till exempel bolagens hemsidor.
Företag som inte uppnår målet ska redovisa hur de tänker åtgärda detta. Medlemsländerna åläggs också att ha effektiva sanktioner mot företag som bryter mot målet. Böter kan vara en sådan påföljd.
Reglerna gäller börsföretag som har minst 250 anställda och omsätter minst 50 miljoner euro, ca 550 miljoner kronor.
Även fyra andra länder visade gult kort, men antalet länder som invände var inte tillräckligt många och hade inte en tillräckligt stor andel av EU:s befolkning för att kunna stoppa förslaget med gula kort.
EU-direktivet antogs dagen efter Stiftelsen Allbrights larm om det senaste årets dåliga utfall av jämställdhetsarbetet i de svenska börsbolagen. I årsrapporten skriver man att tillväxten av antalet kvinnliga chefer hos börsbolagen har aldrig varit svagare. Efter ett årtionde av stadig ökning är utvecklingen nu exakt noll.
Stiftelsen Allbright är ändå motståndare till direktivet.
− Men om det blir stiltje i utvecklingen igen kanske vi måste omvärdera vår hållning i kvoteringsfrågan, säger Amanda Lundeteg.
”Imorgon tar vi nästa steg”
Det nya direktivet är enbart ett första steg, enligt Evelyn Regner i den socialdemokratiska partigruppen S&D. Hon har varit parlamentets förhandlare och rapportör i frågan.
Nästa steg är åtgärder som omfattar små och medelstora börsbolag.
− I parlamentet vill vi inte bara drömma om att detta ska vara verklighet om femtio eller hundra år. Vi har tagit det första bindande steget i dag. I morgon tar vi nästa.