”De kriminella gängen älskar vår ojämlika skola” Skoldebattör och rektor Linnea Lindquist som skrivit boken En tickande bomb. Foto: TT och Linnea Lindquist.

Debatt ”De kriminella gängen älskar vår ojämlika skola”

Debatt Svensk skola är en tickande bomb som slits isär av segregation. Vi kan inte fortsätta tillåta att så många elever med socioekonomiska svårigheter går ut grundskolan utan fullständiga betyg, skriver rektorn Linnea Lindquist.
10 nov 2020

‒ Linnea, jag får inte tag på Fatima.

En lärare kommer in på mitt kontor och berättar att Fatima är borta. Några månader senare får vi veta att någon skjutit in i familjens hem och att de flytt från bostadsområdet. Fatima kom aldrig tillbaka till oss.

Adam är en elev som ofta är trött i skolan. När vi frågar eleverna hur de mår på morgonen får vi ofta svaret ”Jag har inte sovit bra inatt och jag hann inte äta frukost i morse”.

I min nya bok ”En tickande bomb” får du lära känna Fatima, Adam och Mohammed, elever som växer upp i trångboddhet, med kriminalitet i sin närhet och ofta stora svårigheter att klara av skolarbetet.

Lika vanligt som det är att barn som växer upp i socioekonomiskt starka områden har en egen säng att sova i, lika ovanligt är det i socioekonomiskt svaga områden.

Det tar 14 minuter att åka spårvagn mellan Göteborgs centralstation och Hammarkullen. Vid varje station förkortas elevernas livslängd, och tandhälsa och allmänhälsa försämras. Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga områden har mellan 5 och 7 år kortare livslängd. Lika vanligt som det är att barn som växer upp i socioekonomiskt starka områden har en egen säng att sova i, lika ovanligt är det i socioekonomiskt svaga områden.

Det är inte ovanligt att den första boken barnen äger är den de får av skolan i förskoleklass, den andra boken barnen äger är den bok de får när de slutar årskurs tre.

Svensk skola slits isär vilket betyder att barn från olika socioekonomiska bakgrunder möts i allt lägre utsträckning. Skolan ska vara en arena där barn från olika bakgrunder lär sig fungera tillsammans men som en följd av 90-talets skolreformer har det blivit precis tvärtom. De senaste 28 åren har OECD har kritiserat Sverige för vår ojämlika skola, senast i december 2019 när Andreas Schleicher intervjuades i Dagens Nyheter där han uttryckte oro för att skillnaden mellan de elever som klarar skolan och de elever som inte klarar skolan växer. Han konstaterade att skolan har blivit en marknad och att lärare blivit mer av servicepersonal.

Jag var lärare till en pojke som heter Mohammed i början av min lärargärning. Tio år senare blev Mohammed inlåst på ungdomshem.

Jag var lärare till en pojke som heter Mohammed i början av min lärargärning. Mohammed hade det struligt hemma och han vistades ofta på torget med äldre killar. Tio år senare blev Mohammed inlåst på ungdomshem.

Rekryteringen till de kriminella gängen kryper allt längre ner i åldrarna. Vi som arbetar i skolan ser signalerna i form av elevernas språkbruk, attityden till skolan och studierna. Vi ser det i hur deras umgänge förändras och att de prioriterar bort kamraterna i skolan framför äldre killar i området.

Elever som Fatima, Adam och Mohammed har samma rättigheter som alla andra elever men när vi styr skolan utifrån principerna om konkurrens och kostnadseffektivitet fråntar vi dem rätten till likvärdig utbildning. När vi sorterar elever i tillvals- och frånvalsskolor påverkar det elevernas språkutveckling, deras möjlighet att lämna grundskolan med fullständiga betyg men framförallt påverkar det samhället när klyftorna ökar. När vi tillåter att tusentals ungdomar i våra förorter lämnar grundskolan utan fullständiga betyg skapar det en stabil rekryteringsbas för de kriminella gängen – varje år. De kriminella gängen älskar vår ojämlika skola.

Nyheter

Vi som arbetar i skolan vet att det vi behöver göra för att förhindra att våra elever dras in i kriminalitet och utanförskap är att de lämnar grundskolan med fullständiga betyg. På Vättleskolan i Angered är 3 av 10 elever behöriga att välja gymnasieprogram, medan det är 9 av 10 på Torslandaskolan som ligger 24 km från Vättleskolan. Skolsegregationen är omfattande på riksnivå men ännu värre på kommunnivå. Varför accepterar vi att på skolor i utsatta områden får 3 av 10 välja gymnasieprogram, medan 9 av10 får göra det på skolor i socioekonomiskt starka områden? Varför accepterar vi att barn som växer upp i Hammarkullen lever mellan 5 och 7 år kortare liv än barn som växer upp i Billdal?

Boken ”En tickande bomb” är mitt inlägg i skoldebatten och samtidigt en uppmaning till våra styrande politiker att se bortom ideologi och att de ska se till att vi får reformer på plats som löser problemet med skolsegregationen. För elever som Fatima, Adam och Mohammeds skull måste vi reformera skolans styrning i grunden. Vi har skapat ett skolsystem där vissa elevgrupper misslyckas i skolan och det förstör samhället. Det är det som är den tickande bomben.

Linnea Lindquist
Rektor på en F-3 skola i en av Göteborgs förorter
10 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan