Arbetsmiljöarbetet i skolan fungerar inte Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund. Foto: Lärarnas Riksförbund.

Debatt Arbetsmiljöarbetet i skolan fungerar inte

Debatt Bara var fjärde medlem beskriver att det systematiska arbetsmiljöarbete vi kommit överens om med kommunerna, bedrivs på deras skola. När vi ska teckna nytt avtal med vår nuvarande motpart SKR, finns det inga garantier för att det vi tecknar ned faktiskt sedan också genomförs i alla kommuner. Därför krävs att staten tar över huvudmannaskapet, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande, Åsa Fahlén.
9 nov 2020

Lärarnas Riksförbunds utvärderingar visar att man i många kommuner inte levt upp till intentionerna i det senaste läraravtalet. Vi har en lång väg kvar till att alla medlemmar har en god arbetsmiljö.

När det nuvarande läraravtalet på kommunal sektor – HÖK18 – skulle tecknas gick lärarfacken in i förhandlingarna med en tydlig agenda: lärarnas arbetsmiljö måste bli bättre. Lärarnas tuffa arbetsmiljö bottnar i flera faktorer. Framför allt är arbetsbelastningen mycket hög. Dels är det en konsekvens av omfattande undervisningstid, som tillsammans med stora klasser, ökade dokumentationskrav, krav på individualisering och anpassningar och för lite tid till planering och efterarbete, skapar en känsla av att inte räcka till. Dels är det en konsekvens av en tuff psykosocial arbetsmiljö med konflikter, hot och våld och elever som mår psykiskt dåligt. När man som lärare vill finnas till för alla sina elever och stötta dem, blir det svårt att sätta stopp när arbetstiden egentligen är slut. Det finns hela tiden viktiga arbetsuppgifter som inte är slutförda.

”Vi kan inte styra kommunerna” säger SKR och det är sant. Men det kan staten.

Läraravtalet som tecknades 2018 innehöll nya skrivningar om hur arbetsbelastningen skulle minskas under avtalsperioden. En metod som pekades ut var att systematiskt arbeta med lärarnas arbetsmiljö och att ett sådant arbete skulle bedrivas på samtliga skolor som avtalet omfattar. Vi kallade detta systematiska arbetsmiljöarbete för skol-OSA-arbetet, där OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö. När vi nu utvärderar avtalets effekter finner vi att ett sådant arbete verkligen har haft goda effekter. Medlemmar som arbetar på skolor där ett skol-OSA-arbete bedrivs skattar sin arbetsbelastning betydligt lägre än medlemmar som inte arbetar på sådana skolor.

Nyheter

Men – och detta är ett stort MEN – ett systematiskt arbetsmiljöarbete omfattar allvarligt nog långt ifrån alla lärares vardag. Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att endast 14 procent av förbundets ombud uppger att ett skol-OSA-arbete bedrivs på samtliga eller nästan samtliga skolor i kommunen. Och när vi frågar våra medlemmar uppger ungefär var fjärde medlem att ett sådant arbete bedrivs på deras skola. Detta är helt oacceptabelt; avtalet säger att det ska omfatta alla!

Detta är helt oacceptabelt; avtalet säger att det ska omfatta alla! Lärarnas arbetsmiljö är för viktig för att lämnas åt kommunernas godtyckliga välvilja.

För Lärarnas Riksförbund illustrerar detta än en gång varför staten behöver ta över skolans huvudmannaskap. När vi tecknar ett avtal med vår nuvarande motpart Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), finns det inga garantier för att det vi tecknar ned faktiskt sedan också genomförs i alla kommuner. ”Vi kan inte styra kommunerna” säger SKR och det är sant. Men det kan staten. Lärarnas arbetsmiljö är för viktig, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv, för att lämnas åt kommunernas godtyckliga välvilja.

Åsa Fahlén
Förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund
9 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan