Därför vill Jensen-skolorna leka Ivy League Jensen-skolorna vill efterlikna de ansedda ameriaksnska Ivy League-univeristeten, skriver Jenny Maria Nilsson. På bilden Brown University i Providence. AP Photo/Steven Senne, File) BX101
Krönika

Därför vill Jensen-skolorna leka Ivy League

Marknadsskolan Bort med mjukisbyxor på eleverna och på med pärlorna för kvinnliga lärare. Jensen vill signalera privatskola för rika på en marknad som premierar en statusfylld skolgemenskap, skriver Jenny Maria Nilsson.
6 okt 2020 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
1
+1
1

Det är enklare att sälja något det finns efterfrågan på. En populär vara på skolmarknaden – som säljare vill sälja och köpare köpa – är en utbildningsplats på skolor som försöker efterlikna Ivy League privatskolor. Skolaktiebolagen vill locka studenter som har en målmedveten och ambitiös attityd till undervisning, elever med stöd hemifrån och hög eller hyfsat hög socioekonomisk status.

Det sistnämnda är vad som visat sig begärligt på skolmarknaden: Man shoppar inte efter en utbildning med fokus på kunskap och rättvis bedömning utan en statusfylld skolgemenskap med så höga betyg som möjligt för en så liten insats som möjligt.

Att Jensens gymnasium, landets kanske största syndare när det gäller att sätta glädjebetyg, nu inför en klädkod för eleverna är därför inte märkligt – det handlar om att bygga varumärke. Klädkod för lärarna har man sedan tidigare: mörk kavaj, slips för männen och kjol för kvinnorna. En kvinnlig lärare, tidigare anställd på Jensens, berättar att hon uppmanades att bära pärlhalsband under arbetsdagen.

Det är inte etnisk mångfald bland eleverna man har problem med utan elever med dålig attityd, diverse svagheter eller störighet, som Jensens och andra kopplar samman med socioekonomiskt lägre klasser.

Man vill undvika kläder som signalerar kriminalitet, säger Jensens, men kolla estetiken på skolans reklambilder – det är nåt annat man vill signalera, nämligen ”privatskola för rika”. Det är inte etnisk mångfald bland eleverna man har problem med (som vissa tror) utan elever med dålig attityd, diverse svagheter eller störighet, som Jensens och andra kopplar samman med socioekonomiskt lägre klasser.

Sedan Folkskolan grundades 1842 har åsikter om att barn från olika sociala skikt inte ska blandas, och att de ur lägre klasser inte behöver få nån vidare sofistikerad grundutbildning, haft sina förespråkare. 1891 skriver Aftonbladet om ett mord och artikelförfattaren skyller på folkskolan och att undervisning i teoretiska ämnen gör arbetarklassens barn lata och omoraliska. Liberalen Fridtjuv Berg replikerar med statistik som visar att våldet minskat sedan folkskolans etablering och han argumenterar för att skolans allmänbildande uppdrag är till gagn för alla barn oavsett bakgrund.

När författaren Vladimir Nabokov intervjuades om vilken litteratur han gillade, svarade han ”jag föredrar vilda bär framför sylt”. Marknadsskolan är syltifierad.

Där har liberalerna en tradition att vara stolta över. Fridtjuv hade behövts när till exempel Bengt Stillström, grundare av Academedia, menar att en likvärdig skola (ett mål inskrivet i skollagen) är sämre för alla. ”Alla i samhället behöver inte kunna lika mycket” skriver Stillström 2014, Mer effektivt vore att satsa pengar på barn med föräldrar som har hög utbildning. Även paret Bergström som delvis äger IES tycker att likvärdighetsagendan är farligt vänsterflum. Att driva skola i Sverige utan att vara för skollagen, är alltså inga problem.

Nyhetsbrev

Jensens är ingen anglosaxisk privatskola utan en svensk skattefinansierad skola med vad som tycks vara den statiska syn på ungdomar vi försökt göra upp med, en syn som avfärdades av liberal tradition redan på 1800-talet.

Vad gör det med elever att underkastas varumärken? När författaren Vladimir Nabokov intervjuades om vilken litteratur han gillade, svarade han ”jag föredrar vilda bär framför sylt”. Litteratur måste ha något originellt och livligt för att vara bra – detsamma gäller utbildning. Marknadsskolan är syltifierad; många föredrar att gå i bilden av vad en privatskola är men för mina barn ville jag ha en autentisk svensk skola med de frihetliga värden just vår bildningstradition har skapat när den varit som bäst.

Om skribenten
Journalist och författare

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev