Regeringens höstbudget har fått blandade reaktioner från fackförbund och intresseorganisationer. Även om vissa reformer välkomnas, är kritiken stark på flera områden. Budgetens fokus på skattesänkningar istället för satsningar på välfärden skapar en utbredd oro att budgeten inte räcker till för att möta Sveriges framtida utmaningar.
– Sverige behöver fungerande välfärd och fler jobb. Inte miljarder i riktade skattesänkningar till höga chefer, säger LO:s ordförande Johan Lindholm.
Vision tycker att det är feltänkt och dyrt att inte satsa mer på välfärden.
– Välfärden är det område där väljarna vill se störst satsningar, enligt flera färska undersökningar. Det borde regeringen hörsamma, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
Kommunal anser att budgeten saknar verklighetsförankring.
– Finansministern säger att vi inte har en vårdkris. Finansministern borde besöka Region Östergötland, för att se att krisen redan är här. Budgeten saknar verklighetsförankring. I stället för att satsa och trygga vår gemensamma välfärd vänder finansministern den ryggen, det är ett svek, säger Malin Ragnegård, ordförande Kommunal.
På Sveriges lärare kallar man budgeten för ”huvudlös och tondöv”.
– Det är en budget på 3176 sidor och den väger cirka nio kilo – men den saknar helt och hållet tyngd och relevant innehåll när inte skolan och förskolan är prioriterade. Tvärtom det är uteblivna satsningar. Med det reformutrymme som finns skulle vi kunna ha helt andra prioriteringar. Detta drabbar landets elever och lärare stenhårt, säger ordförande Anna Olskog.
Bristande satsningar på arbetsmarknad och utbildning
Fackförbundet Unionen, för tjänstemän i privat sektor, lyfter fram regeringens bristande satsningar på arbetsmarknadsutbildning och vidareutbildning för vuxna. Peter Hellberg, ordförande i Unionen, menar att arbetslösheten skulle kunna minska mer effektivt med större satsningar på utbildning istället för skattesänkningar:
– Det hade gett en mycket bättre effekt på arbetslösheten än ytterligare sänkt skatt. Att i detta läge satsa mindre på yrkesutbildning för vuxna är feltänkt.
Även arbetsgivarorganisationen Almega betonar vikten av att rusta arbetslösa för de jobb som finns, men också för framtidens behov:
– Det finns arbetsmarknadsutbildningar till bristyrken, men antalet deltagare måste fördubblas, säger Fredrik Östbom från Almega.
Akademikernas centralorganisation Saco nämner även de behovet av utbildningar:
– Arbetslösheten och jobben får för lite utrymme i regeringens budget. De som drabbas behöver bra ekonomiskt stöd och insatser som gör det möjligt att snabbt komma i nya jobb. Det behövs subventionerande anställningar och personligt stöd men även kompletterande utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan, säger Sacos ordförande Göran Arrius.
Även Tjänstemännens centralorganisation kritiserar bristen på satsningar på högre utbildning, kompetensförsörjning samt bristande långsiktighet i finansieringen av värlfärden.
– Fel av regeringen att i detta läge när behoven av välfärd och klimatomställning är så stora prioritera stora allmänna skattesänkningar, skriver TCO.
Det är falsk varudeklaration att presentera satsningar på till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som just satsningar.
Ryckig resurstilldelning skapar problem för myndigheterna
På den statliga förvaltningssidan lyfter Akavia och Fackförbundet ST fram att budgetens resurstilldelning till myndigheterna är ryckig och skapar stora problem för långsiktig planering. Anna Nitzelius från Akavia efterlyser en stabil finansiering:
– Nuvarande resurstilldelning till myndigheterna skapar en ryckighet som inte främjar stabilitet i förvaltningen.
Britta Lejon från Fackförbundet ST delar denna uppfattning och varnar för att myndigheternas effektivitet försämras:
– Ryckigheten är förödande för myndigheternas långsiktiga verksamhet. Ena året tvingas man dra åt svångremmen ett extra hack, för att nästa släppa ut lite grann. Det är inte något effektivt sätt att hantera skattemedel, och fortsätter:
– Det är falsk varudeklaration att presentera satsningar på till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som just satsningar. I själva verket är det myndigheter som nyligen har satts på svältkur som nu får en del av det som man sparat in på. Förfarandet är både dumsnålt och bedrägligt, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.
Byggkrisen ignoreras
Byggsektorn har drabbats hårt av lågkonjunkturen och den pågående byggkrisen. Flera aktörer, som GS-facket och Byggnads, är besvikna över att regeringens budget inte adresserar detta på ett tillfredsställande sätt. Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket, är kritisk:
– Regeringens tredje budget är ännu en förlorad möjlighet att hantera det lägsta byggandet på 30 år.
Lars Hildingsson från Byggnads instämmer och anser att regeringen lämnat byggbranschen åt sitt öde:
– Krisen i byggbranschen fortsätter och vi får inga signaler om att man vill få fart på bostadsbyggandet.
Budgeten innehåller nödvändiga satsningar för att få fart på tillväxten.
Tillväxt och infrastruktur välkomnas, men mer krävs
Trots kritiken finns också delar av budgeten som mottagits positivt.
På Svenskt Näringsliv hörs positiva tongångar.
– Budgeten innehåller nödvändiga satsningar för att få fart på tillväxten, stärka Sveriges konkurrenskraft och få fler i arbete. Det är helt avgörande att regeringen nu arbetar vidare i denna riktning, säger Jan-Olof Jacke, vd.
Hor Företagarna välkomnar man att budgeten är tillväxtinriktad men efterlyser sänkta arbetsgivaravgifter.
− Arbetslösheten är fortsatt hög och tillväxttakten står och stampar. Det som saknas är en tydligare företagarlinje, där regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare så att företagare kan, vill och vågar anställa fler, säger Johan Grip.
Arbetsgivarorganisationen TechSverige välkomnar till exempel regeringens satsningar på digitalisering och kompetenshöjning:
– Regeringens inriktning med reformer för ökad tillväxt, produktivitet och utbildning är något vi välkomnar, säger Christina Ramm-Ericson, chefsekonom på TechSverige.
Även Byggföretagen ser positivt på investeringarna i infrastrukturen:
– Det är hög tid att investera i ett förbättrat transportsystem, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.