Är vi på väg in i en ny finansiell storm, liknande den som drog över världen 2008? Det finns många som just nu hävdar att risker liknande dem som föregick finanskrisen återigen syns.
Storbritanniens tidigare näringsminister 2010–2015, liberaldemokraten Vincent Cable, tror inte att stormen står för dörren nu, men varnade för att riskerna ökar, när han tillsammans med riksbankschefen Stefan Ingves talade på ett seminarium i Stockholm den här veckan. Cable var en av dem som tidigt varnade för finanskrisen 2008 och nu ser han återigen ett antal problem som kan bidra till en nästa kris:
– Kina har blivit den ekonomi som bidrar mest till tillväxten i världsekonomin, och om något nu har hänt med den motorn kommer det att påverka vår egen tillväxt.
Vincent Cable säger att mönstret med deflationen i västvärlden på grund av den ökade skuldsättningen nu håller på att spridas också till Kina och utvecklingsländerna. EU dras med flera allvarliga problem, precis som råvaru- och fastighetsmarknaderna, och riskerna växer återigen på finansmarknaden.
Banker exponeras för globala risker
Varken Vincent Cable eller Stefan Ingves säger sig tro att de skakiga börserna skulle vara ett tecken på en finanskris. Men riskerna byggs upp, och Storbritannien och Sverige liknar varandra i hur man är exponerade för globala kriser. Stefan Ingves beskrivning av svenska banker gäller enligt Vincent Cable även de brittiska:
– Våra banker är mycket beroende av marknadens finansiering globalt. Det innebär att våra banker är mycket utsatta för globala chocker.
Banksektorns storlek i länderna gör att en bankkris också blir en nationell ekonomisk kris – i Storbritannien motsvarar storbankernas tillgångar fyra och en halv gånger landets BNP, enligt Vincent Cable. I Sverige är förhållandet nu uppe i fyra gånger BNP.
– Nu är de brittiska bankernas tillgångar lika stora som före finanskrisen, konstaterade Vincent Cable på seminariet i Stockholm.
Skulle en bankkris sammanfalla med att räntorna för bostadslånen ökar blir problemen stora. Både Storbritannien och Sverige har bostadsbrist och en kraftig ökning av hushållens skuldsättning.
– Det är lätt att betala om du har låga räntor och inte måste amortera, som Stefan Ingves sade. Men till slut kommer räntorna att normaliseras.
Svenska hushållsskulder avviker
Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Ewa Persson
Hushållens skuldsättning har planat ut i eurozonen, men i Sverige har den bara fortsatt upp och är nu historiskt höga, enligt Stefan Ingves. Och den genomsnittliga skuldsättningen bland hushållen på nära 180 procent av disponibel inkomst döljer en betydligt större skuldsättning hos den yngre generationen.
– Många äldre har inga skulder alls. Men vi har 400 000 hushåll med högre skulder, många upp till 300 procent av inkomsten.
De brittiska hushållens skuldsättning var tidigare högre än i Sverige, men har sjunkit och planat ut. Enligt Vincent Cable finns riskerna kvar; de brittiska bostadspriserna har fortsatt öka på grund av att det byggs väldigt lite, och det är vanligt att privatpersoner köper hus för att hyra ut till andra.
Försöker förändra
I Storbritannien försöker man reformera bankväsendet så att man stärker den nationella verksamheten, bland annat för att öka investeringar i det brittiska näringslivet.
I Sverige planeras restriktioner för nya bostadslån i form av amorteringskrav. Stefan Ingves menar att det tar tid innan det får ett tydligt genomslag och det är viktigt att regeringen skyndar på med förändringarna och snarast klargör Finansinspektionens mandat.
Det som därefter återstår är penningpolitik. Stefan Ingves försvarade en expansiv penningpolitik:
– Vi har byggt upp ett beroende av vad som händer i resten av världen, och vad resten av världen tycker om oss. När fler och fler länder har gått in i negativa räntor blir det svårare för oss att göra annorlunda. För att få upp inflationen kommer vi att ha köpt statsobligationer för 200 miljarder till sommaren.
– Finansiella kriser är mycket kostsamma för samhället, det sorgliga är att du aldrig kan hämta tillbaka fallet i tillväxten.
Finanskrisen 2007–08
Den globala finanskrisen 2008 utlöstes av en expansion av den amerikanska husmarknaden under ett antal år. Utvecklingen berodde bland annat på låga räntor och federala satsningar på att fler låginkomsttagare skulle kunna köpa hus.
Bankerna flyttade vidare en del av huslånen till finansinstituten, så kallade skuggbanker som inte omfattas av samma regleringar och kontroll som de vanliga bankerna.
De dåliga lånen bakades in i finansiella paket, ibland i flera led, som dolde de stora riskerna. När räntorna höjdes och antalet lån som skulle förnyas nådde stora volymer började systemet falla ihop som ett korthus 2007.
Konsekvenserna spred sig över världen 2008 eftersom banker och andra finansiella institut är sammanflätade med varandra globalt.
Finansvärldens roll i krisen har uppmärksammats i populärkulturen under den senaste tiden, bland annat i den amerikanska filmen The Big Short som visas just nu på svenska biografer. Nyligen översattes den nederländska journalisten Joris Luyendijks bok om finansvärlden i London City till svenska: Simma med hajar.