Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Bilden målas upp av att det är mycket värre än det är” Bilden av lärarutbildningen är orättvis, menar lärarstudenternas företrädare. (på bilden: lärarstudenter vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK), i Jönköping). Foto: Kajsa Juslin.

”Bilden målas upp av att det är mycket värre än det är”

Lärarutbildningen Självklart finns det åtgärder som kan sättas in för att förbättra den. Men dagens utbildning har oförtjänt dåligt rykte, menar fackförbund och företrädare för landets lärarutbildningar.
23 maj 2017

Högre behörighetskrav, en lägsta gräns för antagning via högskoleprov och lämplighetsbedömning för att kunna komma in. Den strida strömmen av förslag om förbättringar av lärarutbildningen sinar aldrig. Sverige står inför en akut lärarbrist, minst 70 000 lärare skulle behöva rekryteras de närmsta fem åren. Regeringen har tillfört pengar för en stor utökning av antal platser på utbildningen.

Att utbilda bort lärarbehovet är omöjligt, det inser nog alla

Samtidigt står många stolar tomma, till vissa inriktningar är det mycket få sökande och avhoppen är många, visade vi i Arbetsvärlden i går. Endast 65 procent av alla som börjar läsa till lärare hämtar sedan ut en examen.

Och nya siffror från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att det främst är de som kommer in på utbildningen med låga betyg som i stor utsträckning inte slutför den. Av de med gymnasiebetygssnitt på 11 eller lägre (där 20 är max) som börjar läsa på ämneslärarutbildningen hoppar 54 procent av i ett tidigt skede.

I dag är det ungefär 13 000 som börjar läsa till lärare varje år, men sett till det framtida behovet skulle det behöva vara ungefär 8 000 fler.

Men det är naivt att tro att det är lärarutbildningen som ensamt ska lösa lärarbristen. Det menar Anders J Persson, vice ordförande för Lärarutbildningskonventet som samlar företrädare för landets lärarutbildningar.

– Att utbilda bort lärarbehovet är omöjligt, det inser nog alla. Man måste helt enkelt hitta andra vägar. Det kan handla om att locka tillbaka de som är utbildade lärare men i dag jobbar med annat och om att hitta enklare vägar in i yrket för till exempel de med utländsk lärarexamen, säger Anders J Persson.

Avhoppen största problemet

Och att fler går ut utbildningen är det viktigaste problemet att lösa, anser ordförandena för både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbunds studentavdelningar. Att regeringen tillsätter pengar för fler platser gör ingenting så länge inte det problemet löses.

– Så länge vi har så pass många avhopp spelar det inte någon roll hur många lärarstudenter vi tar in. Det allra mest centrala är att vi har folk som tar examen och det är det alldeles för få som gör i dag, säger Mimmi Rönnqvist, ordförande Lärarnas riksförbunds studerandeförening.

Åtta av tio har legitimation

Läsåret 2016/2017 arbetar 85 312 lärare i grundskolan. 77,9 procent av dem har legitimation och behörighet i de ämnen de undervisar i. På gymnasiet har 79,8 procent av de 20 373 lärarna legitimation och ämnesbehörighet.

+ Expandera
Matilda Gustavsson, ordförande för Lärarförbundet student, menar att en utökning av antal platser kan vara symboliskt viktigt ur politisk synvinkel, men att det har sina problem.

– Om jag hade fått bestämma hade jag lagt pengarna på att höja kvaliteten snarare än fler platser. UKÄ:s senaste rapport visar ju att de som kommer in på lägst betyg i mycket stor andel också är de som hoppar av. På det sättet kan fler platser bli kontraproduktivt: I och med att fler kommer in, kanske ännu fler hoppar av. Och fler tomma stolar skulle låsa resurser för de som faktiskt går klart utbildningen, säger hon.

Lämplighetsprov effektivt men dyrt

På Jönköping University pågår just nu en försöksverksamhet med lämplighetsbedömning av de som söker sig till lärarutbildningen. De som inte bedöms ha tillräckliga förmågor i till exempel ledarskap och kommunikation kan inte komma in på programmet. Metoden har både sina för- och nackdelar, menar Mimmi Rönnqvist från Lärarnas riksförbund.

– Det positiva med den är att du måste ta dig tid att fundera på varför, eller om, du vill bli lärare. Det skulle kunna leda till mer motiverade studenter och färre avhopp.

En sådan här satsning kostar oerhört mycket pengar

Matilda Gustavsson från Lärarförbundet säger att de vill avvakta UHR:s utvärdering av försöksverksamheten, men att de är försiktigt positiva. Bedömningen skulle kunna pröva förmågor som inte syns i betygen och som kanske annars är svåra att fånga. Men det finns också problem med att genomföra prov i den skalan.

– En sådan här satsning kostar oerhört mycket pengar och man måste fråga sig om de då verkligen används på bästa sätt. Jag tror att de skulle göra ännu mer nytta som resursförstärkning av utbildningen. Som det är idag skriker lärarutbildningen efter mer resurser, bland annat för att kunna få mer lärarledd tid, säger Matilda Gustafsson.

Svårare genomföra på större lärosäten

Anders J Persson från Lärarutbildningskonventet vill även han invänta UHR:s analys, men tror att lämplighetsbedömningen kan ha en sållande effekt eftersom den kan säkerställa att studenterna är motiverade att gå utbildningen, något som också företrädare för lärarutbildningen i Finland har påpekat är en effekt. Men samtidigt kan praktiken, den verksamhetsförlagda utbildningen, också verka som bedömning. Och även han påpekar att satsningen blir dyr om den genomförs.

– För Jönköpings del handlar det ju inte om så väldigt många studenter. Men om vi skulle överföra modellen till Stockholm eller Malmö där utbildningarna är mycket större skulle det självfallet kräva mycket större resurser, säger Anders J Persson.

Att höja behörighetskraven är som att sätta plåster på ett benbrott.

Matilda Gustafsson från Lärarförbundet är inte så säker på att höjda krav för antagning och förändrade urvalskriterier är den bästa lösning för att locka fler och bättre studenter till utbildningen.

– Jag tror att det skulle vara olyckligt med speciallösningar för just lärarutbildningar. Målet måste ju vara att skapa en attraktiv utbildning och sker det blir det också konkurrens om platserna. Att höja behörighetskraven är som att sätta plåster på ett benbrott. Med större resurser, bättre löner och dräglig arbetsmiljö kommer fler människor att välja läraryrket, säger hon.

Anders J Persson är något mer positiv till att till exempel sätta en lägsta resultatgräns för antagning via högskoleprovet.

– Att det sätts någon sorts gräns kan jag rent personligen tycka är rimligt. Samtidigt kan media ibland måla upp bilden av att precis vem som helst kan komma in. Det stämmer ju inte, alla måste vara behöriga, säger Anders J Persson.

Bilden av utsatt utbildning orättvis

Och alla tre är eniga om att lärarutbildningen faktiskt inte är så dålig som den ofta beskrivs vara i media och i den politiska debatten.

– Jag håller inte med. Det finns självfallet stort förbättringspotential, men eftersom det är en så pass politiskt laddad fråga målas bilden upp av att det är mycket värre än vad det är. Det finns väldigt många skickliga lärare i dag, de ska inte behöva nedvärderas, säger Mimmi Rönnqvist.

Det är lätt att komma in på ingenjörsutbildning också, men man talar sällan om en kris där

Anders J Persson säger att om man tittar på alumnundersökningar, både från högskolor och från fackförbund, så är nyblivna lärare ofta mycket nöjda med sin utbildning.

– Det är lätt att komma in på ingenjörsutbildning också, men man talar sällan om en kris där. Den negativa bilden är väldigt tråkig för oss som arbetar med att utbilda lärare, säger Anders J Persson.

23 maj 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.