Från och med den 1 oktober ska arbetsförmedlare prioritera att använda upphandlade tjänster för arbetsträning och förstärkt arbetsträning för långtidsarbetslösa. Detta var Dagens arena först med att rapportera.
Ideella organisationer, kommuner eller företag har tidigare erhållit ett visst antal platser av arbetsträning eller förstärkt arbetsträning mot ersättning.
—Vi kan inte ge pengar till någon annan som kan utföra samma verksamhet som vi redan köpt, utan måste använda den upphandlade tjänsten. Det innebär att användningen av de här insatserna kommer att minska, säger Emil Johansson, chef för enheten Utbilda och samverka, hos Arbetsförmedlingen.
Varför görs den här förändringen?
— Vi har efter utredning och analys, av det rättsliga läget om upphandling och konkurrens, konstaterat att arbetsträning och de tjänster vi köper på en öppen marknad är likvärdiga. Där upphandling ska nyttjas i första hand. Det är grundskälet, säger Emil Johansson.
Arbetsförmedlingens reformering påbörjades av förra regeringen. En överenskommelse med Centerpartiet öppnade upp Arbetsförmedlingen för upphandling av fler privata stöd och matchningsföretag. Nu går Arbetsförmedlingens vidare och prioriterar upphandlade tjänster även för långtidsarbetslösa.
”Inga stora skillnader”
Men om vinstdrivande företag är rätt väg att gå för den här gruppen, är inget Emil Johansson från Arbetsförmedlingen kan svara på.
— Vi har ett uppdrag att prioritera långtidsarbetslösa. Vi använder flera verktyg, i upphandlad regi och i samverkan med andra. Det är en politisk fråga som man får ställa till regeringen.
Forskningen pekar på att långtidsarbetslösa behöver en kombination av olika typer av stöd, som varvas, såsom språkträning, utbildning, stärkande insatser, rehabilitering och arbetsträning, vilket leder till att man kommer närmare ett jobb, enligt forskaren Martin Söderström, forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk- och utbildningspolitisk utvärdering.
I vilken form de här utförs, i privat regi eller offentligt har inte spelat någon större roll, enligt honom.
— Utifrån forskning, så finns inte några större skillnader på privata och offentliga utförare. Hur väl de lyckas få sina arbetssökande i jobb. Det finns några få mindre studier som visar på att det blir lite mer kostsamt med privata utförare, men det är inga stora skillnader, säger Martin Söderström.
Svårt att följa pengarna
Samtidigt är det svårt att se vart pengarna tar vägen. Forskarna har svårt att följa utvecklingen eftersom det varit svårt att få tillgång till utförarnas dokumentation. Information om vilket stöd deltagarna får och i vilken omfattning, och vad de får i ersättning saknas delvis, uppger Martin Söderström.
Hur ska man formulera mål där avsikten är att de ska bli mer anställningsbara?
För att det här ska fungera så behöver Arbetsförmedlingen utveckla samverkan och uppföljningsverktyg ytterligare, enligt Emil Johansson.
— Det är ingen hemlighet att vi anser att vi behöver mer pengar för vårt uppdrag. Det är viktigt att vi kan finansiera vår verksamhet när vi ska samordna stöden kring en individ. Den här typen av stöd är resursintensiv och i behov av en långsiktig finansiering, något vi skrivit i vårt budgetunderlag till regeringen, säger han.
Hur ska målen formuleras?
Rusta och matcha-tjänsterna hade tydliga kriterier och mål där leverantörerna fick betalt utifrån resultatet att arbetslösa fick jobb eller påbörjade studier. Det kan vara svårare med upphandlade tjänster såsom arbetsträning eller förstärkt arbetsträning för den som står längre från arbetsmarknaden, enligt Martin Söderström.
— Det behövs enkla och mätbara mål som leverantörerna ska jobba emot för att få ersättning. Desto tydligare spelregler och ersättningssystem, desto bättre förutsättningar för att systemet fungerar. Ett mål som att man ska komma närmare arbetsmarknaden är svårare att mäta. Hur ska man formulera mål där avsikten är att de ska bli mer anställningsbara? Där kan man se svårigheter för den här typen av målgrupp, säger Martin Söderström.
Emil Johansson på Arbetsförmedlingen ger inget tydligt svar på hur ersättningssystemet ska vara kopplat till krav och kriterier mer än att Arbetsförmedlingen kommer följa upp hur det går.
— Vi behöver ha leverantörsuppföljning och granska hur verksamheterna utförs utifrån vad vi beställt. Att de levererar det de åtagit sig att leverera.
Kan fortsatt upphandla ideella aktörer
Riktlinjer för i vilka fall man kan avvika från prioriteringen och ändå anlita en idéburen organisation eller kommun ska finnas på plats den 1 oktober.
Både kommuner och ideella organisationer har länge arbetat med långtidsarbetslösa. Till exempel hade Stadsmissionen 803 personer i arbetsträning förra året. 528 genomgick hela arbetsträningsprogrammet och 21, 4 procent gick vidare till arbete eller studier.
Organisationerna pekar på att deras upparbetade verksamheter ofta har en helhetssyn, där de kan stå för exempelvis språkträning, rehabilitering, stöd och arbetsträning i deras verksamheter.
— Vi vill fortsatt ha en bra samverkan både med kommuner och ideella organisationer, men förändringen innebär mer osäkra planeringsförutsättningar för de här aktörerna, ja. Det är också möjligt för dem att upphandlas, uppger Emil Johansson.
Men kommunerna har tidigare haft svårt att bli godkända som leverantörer eftersom de inte skrivit korrekta ansökningar, enligt Martin Söderström.
Stockholms stadsmissions pressekreterare Fanny Siltberg skriver i ett mejl till Arbetsvärlden att de inte fått tillräcklig information om hur den nya prioritetsordningen kommer påverka deras verksamhet eller vilka konsekvenser det kommer få för de långtidsarbetslösa som arbetstränar hos dem. De anser att det finns stor risk för att de långtidsarbetslösas individanpassade stöd med beprövade metoder, kommer minska.