Strejken som Handelsanställdas förbund varslat om är avblåst. Parterna enades på torsdagen, i sista stund, om nya kollektivavtal med låglönesatsningar för de som tjänar under 26 100 kronor. Dessutom bildas en gemensam arbetsgrupp som ska undersöka hur allmän visstid används, och visstid lyfts in i skrivningen om bemanningsplanering i avtalet.
Men även om parterna lyckades nå en överenskommelse denna gång så rapporterade tidningen Handelsnytt under strejkvarslet också om hur flera stora arbetsgivare ägnade sig åt att kartlägga facklig anslutning bland personalen och uppmana oorganiserade att jobba som vanligt under eventuell strejk.
Det är ett beteende som Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på arbetsmarknadens parter, menar bryter mot Saltsjöbadsavtalets anda.
På Julas centrallager i Skara stod följande på en blankett som personalen fick ta del av:
”Arbetstagare som inte är medlemmar i Handels, utför sitt vanliga arbete enligt samma regler och förutsättningar som gäller vid normala förhållanden”
Handelsbranschen tycks ännu ha en annan tradition än i industrin
Till vänster arbetsgivarinformation till personal på Julas centrallager i Skara som ger information om att oorganiserade ska jobba som vanligt vid strejk. Till höger en blankett där personal på H&M:s lager i Borås uppmanades ange sin organisationstillhörighet. Foto: Handelsnytt
– I Saltsjöbadsavtalet fanns det en underförstådd överenskommelse mellan arbetsgivare och fack att arbetsgivarna skulle sluta med strejkbrytning vid konflikt, säger Anders Kjellberg till Arbetsvärlden.
– Det är ganska uppseendeväckande att arbetsgivare uppmanar oorganiserade att jobba under strejk.
Han påpekar att en sådan uppmaning sätter tidsbegränsat anställda i en särskilt knivig sits, eftersom arbetsgivaren kan svara med att inte förlänga deras kontrakt om de väljer att ansluta sig till strejken.
– Handelns Arbetsgivarorganisation, HAO, (numera Svensk Handel) var inte med i SAF (numera Svenskt Näringsliv) när Saltsjöbadsavtalet tecknades, men de gick ändå med 1965. Det verkar som att handelsbranschen ännu inte har fogat sig till den svenska modellen. Handelsbranschen tycks ännu ha en annan tradition än i industrin. Normalt brukar man låta arbetet avstanna när det är strejk, säger Anders Kjellberg.
Normalt brukar man låta arbetet avstanna när det är strejk
Han gör skillnad på strejker på oorganiserade arbetsplatser och organiserade arbetsplatser: företag som inte har kollektivavtal fortsätter med sin verksamhet för att de inte vill ha kollektivavtal, men de organiserade arbetsgivarna brukar respektera strejker. Det finns dock ett tidigare undantag, också det i handelsbranschen:
– Jag vet att HAO i 1993 års avtalsrörelse avsåg att hålla igång verksamheten på de lagercentraler där strejkvarsel lagts. Då rekommenderade man att företagen skulle använda sig av nyanställda och oorganiserade för att arbetet inte skulle avstanna. Men då lyckades medlingen och det blev ingen strejk den gången heller, säger Anders Kjellberg.
Anders Kjellberg är inom forskningen en auktoritet på organisationsgrad på svensk arbetsmarknad, men att arbetsgivare kartlägger facklig anslutning är för honom något nytt.
– Facklig tillhörighet tillhör de uppgifter som betraktas som en känslig personuppgift. Inom forskningen behövs tillstånd från en etikprövningsnämnd för att få samla in sådana uppgifter, och då är det ändå ett legitimt ändamål.
Medbestämmandelagen
8 § av Medbestämmandelagen, MBL, säger att "Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas."
Enligt Mattias Landgren, VD och chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, kan insamlandet av uppgifter om facklig tillhörighet bryta mot flera lagar. Men frågan har ännu inte prövats i Arbetsdomstolen.
– Det kan vara ett brott mot föreningsrätten i medbestämmandelagen, MBL, och beroende på vad arbetsgivaren använder informationen till kan det även vara ett brott mot GDPR. Vi ser det som särskilt känsligt att man eftersöker uppgifter om organisationstillhörighet i samband med konflikt, säger Mattias Landgren till Arbetsvärlden.