H&M:s hyvling av arbetstider i ett 70-tal svenska butiker har väckt stor uppmärksamhet i medier. Bolaget säger till Arbetsvärlden att bakgrunden är ett ändrat shoppingbeteende bland kunderna.
Butiksförsäljning minskar när kunderna i stället handlar via internet och bemanningen ska anpassas till detta.
I Ängelholm hade H&M slutit en överenskommelse med fackförbundet Handels om en ny organisation med färre timmar för varje butiksanställd.
Men när all personal tackade ja till fortsatt anställning men med lägre antal arbetstimmar per vecka och ingen kunde sägas upp, begärde arbetsgivaren nya förhandlingar.
Påståendet att H&M erbjuder medarbetare en annan sysselsättningsgrad för att provocera fram uppsägningar är falskt.
Handels första ombudsman i avdelningen, Katarina Norgren, bekräftar att det gick till på detta sätt.
– Motparten sa att de inte hade förväntat sig att alla skulle tacka ja till de nya tjänsterna i samband med att vi skulle komma överens om nytt datum för förhandlingarna. De orden kom nog upp, men samtidigt var de väldigt ödmjuka vid uppstarten av den andra förhandlingsomgången.
Facket kan inte säga nej till förhandling
Avdelningen upplevde att man hamnat i en rävsax. Medlemmarna var slutkörda av oro kring nedskärningarna och nu ville arbetsgivaren börja om.
Ändå kunde avdelningen inte vägra den nya förhandlingen.
– Vi kan inte säga nej när arbetsgivaren begär en mbl-förhandling. Det skulle vara förhandlingsvägran, säger Katarina Norgren.
Vad gäller vår butik i Ängelholm handlar det om ett undantagsfall där särskilda omständigheter har förekommit.
Däremot fick facket bekräftelse på syftet med H&M:s agerande. Affärskedjan ville bli av med personal, vilket klart framgick av den skriftliga förhandlingsframställan.
– Vi har nu begärt central förhandling, eftersom arbetsgivaren vid senaste tillfället begärde förhandling om arbetsbrist. När vi satt vid bordet var det ingen som skulle sägas upp på grund av arbetsbrist, utan de ville hyvla arbetstider igen vilket inte är arbetsbrist. Det är en omorganisation.
H&M nobbade Svensk handel – anlitade byrå
H&M har i förhandlingarna använt sig av en advokatbyrå och inte arbetsgivarorganisationen Svensk handel. Enligt Katarina Norgren kan det bero på en skrivning i kollektivavtalet.
Parterna ska sträva mot heltidstjänster och deltider ska inte vara lägre än 25 timmar i veckan.
– Svensk handel bryter mot vad vi kommit överens om i avtalen och vill nog inte diskutera det. Då är det bättre att använda advokatbyråer som fått strikta riktlinjer.
H&M: ”Ängelholm är ett undantag”
Representanter från H&M vill inte ställa upp på intervju, men ger en kommentar via mejl.
– Vad gäller vår butik i Ängelholm handlar det om ett undantagsfall där särskilda omständigheter har förekommit, skriver företaget.
H&M förnekar också att syftet med hyvlingen skulle vara personalnedskärningar.
– Påståendet att H&M erbjuder medarbetare en annan sysselsättningsgrad för att provocera fram uppsägningar är falskt. Som vi meddelade i höstas erbjuder vi en anställning till alla våra medarbetare och vi vill att de ska fortsätta sina karriärer hos oss, skriver bolaget.
Nytt rättsläge kan ändra praxis i AD
Arbetsrättsexperten Catharina Calleman, professor emerita vid Stockholms och Örebro universitet, ställer sig tveksam till om H&M brutit mot god sed och försökt framkalla en så kallad provocerad uppsägning.
– Nej, detta är inte en sådan. En provocerad uppsägning är när arbetsgivaren bär sig illa åt och kränker, misshandlar eller trakasserar en arbetstagare så att denne säger upp sig, säger hon.
Catharina Calleman har sammanställt alla domar i Arbetsdomstolen som tar upp god sed.
Alla fall där arbetsgivaren brutit mot den handlar om arbetstagare som sagt upp sig själva efter provokationer av arbetsgivaren.
Aldrig har en uppsägning från arbetsgivaren ansetts strida mot det juridiska begreppet.
Vid hyvling av arbetstid handlar förhandlingen juridiskt sett inte om en uppsägning, utan om en omplacering till en tjänst med färre timmar.
I ett par, tre fall har Arbetsdomstolen bedömt en tvist om en omplacering vid arbetsbrist skulle strida mot god sed.
– I inget av dessa fall ansågs det ha stridit mot god sed.
Catharina Callemans slutsats är att det som händer i Ängelholm förmodligen inte strider mot god sed på arbetsmarknaden.
– Nej, troligtvis inte, men det skulle vara väldigt intressant om Handels drev detta. Det är ett nytt rättsläge i och med att man har en ny lagstiftning kring den här proceduren med sänkning av sysselsättningsgraden.