När en partner blir arbetslös, visar forskning att sorg och ångest sprider sig från den arbetslösa till partnern. Kommunikationen i paret blir mer negativ, konflikter destruktiva och relationen mer instabil. Även ungdomar kan påverkas.
Arbetsvärlden har talat med en kvinna som tycker att situationen blivit pressad för hela familjen sedan hennes make blev arbetslös för ett år sedan. De bor tillsammans i en mellansvensk stad och har två söner. Kvinnan vill vara anonym för att kunna berätta fritt men skydda sin make och sina barn. Vi kallar henne därför Agnes.
Efter nedskärningar på företaget där Agnes man arbetade, fick han lämna sitt jobb.
Forskning om arbetslösa
Forskaren Fredrik Norström vid Umeå universitet har i ett antal studier undersökt hur arbetslösa påverkas hälsomässigt av att förlora jobbet. Hans studier visar att arbetslösa har sämre hälsa än de som har jobb och att ungefär var fjärde upplever symptom på nedstämdhet eller depression. Källa: Fredrik Norström
– Min man har varit arbetslös i ett drygt år. Hans humör har blivit sämre och sämre ju längre tiden har gått sedan han blev uppsagd på grund av arbetsbrist, berättar Agnes.
Makens nedstämdhet påverkar hela familjen.
– Det jobbigaste är att han är så negativ att jag och sönerna måste tassa på tå när vi är hemma. Själv lämnar han nästan aldrig huset och så fort någon av oss andra kommer hem hittar han något att hacka på, men själv tar han nästan inga egna initiativ.
Barnen undviker sin pappa
Kvinnan arbetar själv heltid i ett tjänstemannayrke. Ändå är det hon som handlar, städar och lagar all mat hemma.
– Min man söker jobb, men gör inget för att exempelvis ta tag i sin fysiska och psykiska hälsa. Det är tärande för hela familjen. Vår relation blir sämre för varje dag och jag märker att barnen undviker sin pappa för att det inte ska bli konflikter. Då blir jag ledsen på riktigt. Om han inte får ett nytt jobb snart vet jag inte vad vi ska göra.
Kan tvingas flytta
Maken är några år över 50 och har sökt många arbeten, men bara vid några få tillfällen blivit kallad till intervju. Om han inte får ett nytt arbete snart kan familjen tvingas flytta.
– Jag sitter och kollar på nytt boende på kvällarna. Mindre hus eller lägenheter. Inte för att jag vill lämna huset, men för att vi måste om det fortsätter så här.
Forskning visar att arbetslöshet hos en partner ökar risken för negativa konflikter och tär på förhållandet.
– Vi bråkar oftare efter att min man förlorade jobbet. Han är nästan alltid sur numera, något som jag tror beror på att han är deprimerad, men det vill han inte kännas vid.
Om perioden av arbetslöshet blir kortvarig, påverkas barnen oftast inte, men om det rör sig om långtidsarbetslöshet kan barnens mående och skolresultat bli lidande. Det har kvinnan inte märkt av ännu.
– Killarna gör läxorna men vill nästan aldrig ta hem kompisar längre eftersom stämningen är som den är här hemma.
Vill ha tillbaka glada pappa
En av sönerna säger till Arbetsvärden att han ”vill ha tillbaka sin glada pappa” så som han var medan han fortfarande hade ett jobb att gå till.
– Han är alltid trött numera. Säger nej om jag vill spela pingis. Lagar aldrig mat längre och blir sur om jag tar hem kompisar.
Arbetslöshet ett folkhälsoproblem
Forskaren Fredrik Norström är universitetslektor i hälsoekonomi vid Umeå universitet. Han har i ett antal studier undersökt hur arbetslösa påverkas hälsomässigt av att förlora jobbet.
– Arbetslöshet är inte bra för hälsan. Det är ett folkhälsoproblem och det finns väl all anledning att tro att den som lever med en arbetslös person också påverkas, säger Fredrik Norström.
Foto: Sara Franke-Wikberg
Siffror visar att arbetslösa har sämre hälsa än de som har jobb och att ungefär var fjärde upplever symptom på nedstämdhet eller depression.
Fredrik Norström är bekymrad över att den höga arbetslösheten och hälsoproblemen som kommer med den, inte är ett hetare ämne i debatten.
– Jag saknar helt det perspektivet i samhällsdebatten. Vi behöver prata mycket mer om vad arbetslöshet gör med människors mående, säger han.
– För 35 år sedan var normalnivån för arbetslösheten runt tre procent, och gick den över fyra procent ansågs den vara jättehög. Sedan dess har en normalnivå varit runt sju procent medan den de senaste åren legat mellan åtta och nio procent. Med det tillhör ändå inte de ämnen som diskuteras mest politiskt, menar Fredrik Norström.
Samhället borde prioritera åtgärder åt de som har mest svårt att få jobb. Kanske borde man idag satsa både på de som är yngre och de som är över 50 år, menar han.
– Hur hälsan påverkas av arbetslöshet borde vara en större del av samhällsdebatten och diskussionen. Att bli av med jobbet påverkar också olika grupper olika. En av mina slutsatser är att kontexten påverkar mycket. Har du stor chans att få ett jobb igen är arbetslösheten inte lika illa, har du svårt att få ett jobb igen är det värre.
Umeå universitet forskar om arbetslöshet
Anna Baranowska-Ratajs forskningsstudie vid Umeå Universitet påbörjades 2019 och avslutas i december 2026. Frågor har ställts angående arbetslöshetens effekter på familjemedlemmars hälsa i flera länder, bland annat Sverige.
Resultaten visar att både barn och vuxna påverkas av att en av föräldrarna blir arbetslös. Situationen skiljer sig åt beroende på hur den ekonomiska situationen i familjen ser ut samt hur landets trygghetssystem är.
Vuxnas relationer påverkas också om en person blir arbetslös. Bland annat påverkas kommunikationen och risken för konflikter ökar.
Arbetslösheten innebär bland annat förlust av social status, stigmatisering och psykisk ohälsa.
Framför allt tonåringar mår dåligt om en förälder blir arbetslös, medan bebisar inte påverkas synbart.
Bland barn i åldrarna 6 till 10 år märks måttliga effekter på deras psykiska hälsa på grund av en förälders arbetslöshet.
Källa: Anna Baranowska-Rataj, professor i befolkningsstudier vid Umeå Universitet
