Anna Baranowska-Rataj är professor i befolkningsstudier vid Umeå Universitet. Hon bedriver sedan 2019 ett forskningsprojekt om arbetslöshetens effekter på familjemedlemmars hälsa.
Hon har i sin forskning kunnat se att hälsan påverkas hos övriga familjemedlemmar när en av föräldrarna blir arbetslös.
– Vi var nyfikna på de mekanismer som bidrar till spridningen av sämre hälsa efter att en familjemedlem blir arbetslös. Många studier, inklusive vår, visar att inkomstminskningar bara förklarar en del av den totala effekten av arbetslöshet på makars hälsa.
– Vi kan se att kvinnor vars partners blivit arbetslösa rapporterar mer negativa kommunikations- och interaktionsmönster, destruktiva konfliktstilar och beteenden vid oenigheter, och att de uppfattar en ökande instabilitet i relationen. Och när dessa saker händer i en relation leder det till minskat välbefinnande.
Anna Baranowska-Rataj poängterar att förändringar i relationer mellan partners bara förklarar en del av effekten.
Delar ångest och sorg
– Den återstående och möjligen största delen av relationen skulle troligtvis kunna förklaras av empati. När något händer en person som står oss nära, när vi ser att den här personen är ledsen eller orolig, börjar vi också känna sorg och ångest, säger hon.
Resultaten från hennes forskning visar också på könsskillnader internationellt.
– När en make blir arbetslös påverkas hustruns livstillfredsställelse och allmänna hälsa starkt. Men om det är hustrun som blir arbetslös påverkas makens hälsa mycket svagare, eller inte alls. Huruvida dessa könsskillnader framträder eller inte beror på landet. Till exempel är dessa könsskillnader svagare i jämlika länder, som Sverige.
Negativt för ungdomar
Anna Baranowska-Rataj har också tittat närmare på hur barn påverkas när en förälder förlorar jobbet.
Umeå universitet forskar om arbetslöshet
Anna Baranowska-Ratajs forskningsstudie vid Umeå Universitet påbörjades 2019 och avslutas i december 2026. Frågor har ställts angående arbetslöshetens effekter på familjemedlemmars hälsa i flera länder, bland annat Sverige.
Resultaten visar att både barn och vuxna påverkas av att en av föräldrarna blir arbetslös. Situationen skiljer sig åt beroende på hur den ekonomiska situationen i familjen ser ut samt hur landets trygghetssystem är.
Vuxnas relationer påverkas också om en person blir arbetslös. Bland annat påverkas kommunikationen och risken för konflikter ökar.
Arbetslösheten innebär bland annat förlust av social status, stigmatisering och psykisk ohälsa.
Framför allt tonåringar mår dåligt om en förälder blir arbetslös, medan bebisar inte påverkas synbart.
Bland barn i åldrarna 6 till 10 år märks måttliga effekter på deras psykiska hälsa på grund av en förälders arbetslöshet.
Källa: Anna Baranowska-Rataj, professor i befolkningsstudier vid Umeå Universitet
– Vi undersökte barn i olika åldrar. Intressant nog, även om den allmänna uppfattningen är att spädbarn är mest känsliga för vad som händer föräldrarna, ser vi inga starka effekter bland små bebisar, åtminstone inte i svensk kontext. Däremot är något äldre barn, det vill säga ungdomar, mycket mer känsliga för föräldrars arbetslöshet.
Men återigen påverkar vilket land och vilken institutionell omgivning barnen växer upp i.
– Vi finner negativa effekter på ungdomars psykiska hälsa och livstillfredsställelse. Men i länder eller regioner som investerar mer i barns utbildningsmöjligheter är effekterna av föräldraarbetslöshet svagare, säger Anna Baranowska-Rataj.
