Yrkeshögskolan och föregångaren KY, Kvalificerad yrkesutbildning, har länge visat goda resultat när det gäller etableringen på arbetsmarknaden för de studerande som tar examen. Resultaten bygger på enkätundersökningar som Myndigheten för yrkeshögskola gör varje år med examinerade studenter.
Men nu har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) gjort en djupare studie som har följt studenterna under längre tid, och har jämfört resultatet med studenter på högskolans kandidatutbildningar. Och resultatet visar att den kvalificerade yrkesutbildningen ger lika god etablering på arbetsmarknaden som en kandidatutbildning.
Matchas mot högskolestudenter
IFAU har följt studenternas registrerade arbetsmarknadsstatus och årsinkomst före studierna, under studierna och i minst två år efter studierna.
Resultatet visat att på kort sikt etablerar sig examinerade från KY och Yrkeshögskolan snabbare på arbetsmarknaden.
Som en del av studien har en grupp plockats ut och matchats mot högskolestudenter inom samma inriktningar, och med motsvarande förutsättningar före studierna, för att se hur en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning står sig mot en treårig kandidatutbildning på högskolan.
Fakta om den jämförande studien
Den matchande studien omfattar cirka 9 000 högskolestudenter på kandidatprogram och cirka 15 000 KY-studenter på minst tvååriga utbildningar. Studien följer fem årskullar: de som antogs till KY-utbildningar åren 2004–2008 och högskolestudenter som antogs till kandidatutbildningar 2003–2007.
Som längst följs de studerande sex år efter avslutad utbildning.
De matchade inriktningarna var Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning, Samhällsbyggnad och byggteknik samt Teknik och tillverkning. Valet av inriktningar gjordes för att man här hittade delvis överlappande och därför delvis jämförbara utbildningar.
De studerande har matchats mot varandra med hänsyn tagen till liknande förutsättningar före studierna. En högskolestudent kan ha matchats mot flera KY-studenter, men i 70 procent består underlaget av unika par.
Resultatet visat att på kort sikt etablerar sig studenter från KY och Yrkeshögskolan snabbare på arbetsmarknaden än en person med liknande förutsättningar före studierna men med en kandidatutbildning från högskolan i bagaget.
Studenter från KY och Yrkeshögskolan har redan samma år som de avslutar utbildningen en sysselsättning på i genomsnitt 70 procent. Året efter har den hunnit stiga till 80 procent.
Över 80 procents sysselsättning för båda grupper
För högskolestudenterna är utvecklingen mer gradvis, och först ett år efter att studierna beräknas vara avslutade är 70 procent sysselsatta. Men sysselsättningen fortsätter sedan att stiga, och i slutet av uppföljningsperioden är sysselsättningen lika för båda grupperna, mellan 80 och 90 procent i genomsnitt beroende på inriktning.
Enligt forskarna kan skillnaderna i början delvis förklaras av att en KY- och YH-utbildning har ett mer tydligt definierat slut än högskolestudier, och att en större andel som studerar på högskolan fortsätter studera efter att studierna antas vara avslutade och etablerar sig därför senare.
Det är vanligare att studenter från KY-utbildningarna skriver in sig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande någon gång efter studierna – 45 procent jämfört med 36 procent av högskolestudenterna. Men när det gäller hur länge man sedan riskerar att bli kvar som inskriven hos Arbetsförmedlingen är risken lika stor i båda grupperna.
Högskolan ger högre lön på sikt
På sikt framträder en tydlig skillnad mellan grupperna: högskolestudenterna börjar med en lägre lön efter kandidatexamen, men har en bättre löneutveckling som ser ut att fortsätta framåt i tiden.
En examen från KY och Yrkeshögskolan ger en snabb inkomstökning direkt efter studierna, från cirka 100 000 kronor om året till 250 000 kronor bara ett år efter examen.
I slutet av studiens uppföljningsperiod har högskolestudenterna i genomsnitt 15 000 mer i årsinkomst än studenterna från KY.
Men löneutvecklingen planar ut, och fyra år efter examen går högskolestudenterna om. I slutet av studiens uppföljningsperiod har högskolestudenterna i genomsnitt 15 000 mer i årsinkomst än studenterna från KY.
En orsak kan vara längre utbildning, men en delförklaring enligt forskarna kan också vara att studenterna fördelar sig på olika typer av arbetsplatser efter studierna: KY-studenterna arbetar på arbetsplatser som i genomsnitt är mindre än de där högskolestudenterna återfinns efter examen. Det kan också ge olika karriärvägar.
Forskarna konstaterar också att utan den matchning som gjorts mellan individernas förutsättningar före utbildningen, hade inkomstskillnaden i stället varit cirka 25 000 kronor om året i slutet av uppföljningsperioden, till högskolestudenternas fördel.
Fler platser och större flexibilitet
Regeringen har kommit överens med Vänsterpartiet om att bygga ut Yrkeshögskolan motsvarande 2 500 nya permanenta utbildningsplatser nästa år. Därefter utökas anslaget till 6 000 nya platser, målet är att bygga ut Yrkeshögskolan med 20 procent som ett led i det nya kunskapslyftet.
Samtidigt föreslår regeringen i en departementsskrivelse att utbildningsformen ska göras mer flexibel. Bland annat att öppna upp för kortare fristående kurser, något som inte är möjligt i dag. Hur det ska gå till ska Myndigheten för yrkeshögskolan titta närmare på.
I dag kan en utbildning bara beviljas stöd för två utbildningsomgångar i taget. Det gör det svårt för enskilda yrkeshögskolor att ha kontinuitet. Regeringen föreslår därför att Myndigheten för yrkeshögskolan i framtiden ska kunna bevilja stöd till utbildningar för upp till fem omgångar i taget. Samtidigt ska man kunna tillfälligt testa fler nya utbildningar.
Förslagen har gått ut på remiss.