Det kan kanske framstå som en förmån att under sin tid som facklig representant få slippa utföra sina arbetsuppgifter hela eller delar av veckan. Kanske när det är frid och fröjd på jobbet.
Men som facklig förtroendeperson är du också i frontlinjen när det gnisslar mellan arbetsgivare och anställda, eller om skyttegravarna redan börjat grävas.
Om din anställning och försörjning är med i vågskålen väljer kanske färre att utsätta sig för risken. Det är en den situation förtroendemannalagen ska balansera.
– Det fackliga arbetet kan innebära motstående intressen mellan anställda och arbetsgivaren. Denna kan också vara mer eller mindre positivt inställd till facklig verksamhet, därför ges mer anställningsskydd. Lagen finns också för att folk ska vilja ta på sig fackliga utan att vara rädda för repressalier, säger Mikael Hansson, docent och arbetsrättsexpert vid Uppsala Universitet.
Kan jag straffas för fackligt arbete?
Det fackliga uppdraget får inte leda till att den som väljer att axla det får sämre arbetsförhållanden eller arbetsvillkor. Det skulle kunna handla om att gå miste om löneutveckling på grund av längre frånvaro ”från golvet”.
Men förtroendemannalagen ska också skydda mot att den fackliga representanten medvetet straffas, genom exempelvis lägre lön, för att den är obekväm för arbetsgivaren.
Vad är en facklig förtroendeman?
En facklig förtroendeman är en person som utsetts av sin fackförening att representera arbetskamraterna gentemot arbetsgivaren i exempelvis förhandlingar eller skyddsarbete.
Det kan vara till exempel ett arbetsplatsombud, en klubbordförande eller styrelsemedlem eller ett skyddsombud.
Ett grundkrav för att lagen ska gälla är att representanten tillhör ett fack som har eller brukar ha kollektivavtal för de som den ska företräda. Oftast rör det sig om en person på den arbetsplats den själv jobbar, men en förtroendeman kan också ha ansvar för flera arbetsplatser.
Samma sak gäller mot indragna förmåner eller lägre anställningsgrad. Om förändringar ska genomföras som påverkar den fackliga förtroendepersonens villkor ska det särskilt förhandlas mellan fack och arbetsgivare.
– Man ska inte få sämre villkor för att man åtar sig ett uppdrag, inte hamna efter i lön och följa med löneökningar som om man jobbat fulltid med sina vanliga arbetsuppgifter. Färre skulle kanske välja att vara klubbordförande i tre år om man avancerar fortare om man inte vore det.
Kan jag sparkas när jag är facklig?
Den yttersta konsekvensen av att komma på kant med chefen är att få sparken på ett eller annat sätt. Den chef som tycker att skyddsombuds eviga trilskande eller klubbordförandes tvistande kommer i vägen för produktionen kan börja snegla mot det alternativet.
När lagen ursprungligen utreddes avfärdades tanken på ett totalförbud mot att säga upp facklig förtroendeman. Istället blev det flera regleringar kring hur en uppsägning ska gå till.
Är man som fackligt förtroendevald ouppsägbar?
– Nej. Finns det sakliga skäl till uppsägningen eller anledningar som inte har med det fackliga uppdraget att göra, då kan man få gå. Sedan finns det ju från arbetsgivarens sida alltid möjlighet att köpa sig fri och betala skadeståndet, säger Mikael Hansson.
Att säga upp en förtroendeman för dennas fackliga arbete är förbjudet enligt både grundlagens föreningsrätt, medbestämmandelagen och lagen om anställningsskydd, las.
Men det finns tillåtna anledningar att skilja förtroendeman från sin anställning. En person som begår en brottslig handling kan fortfarande avskedas.
En förtroendeman kan fortfarande sägas upp på grund av arbetsbrist vid neddragningar eller omstruktureringar.
Generellt gäller då principen att den som anställs sist ska säga upp först, den så kallade las-turordningen.
Men vid sådana fall ska den fackliga förtroendepersonen undantas uppsägning om den är ”av särskild vikt för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen”. Den som avgör om den är det är facket som tillsatt hen.
Förtroendemannalagen
Förtroendemannalagen, formellt Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen trädde i kraft den 1 juli 1974. Den kom till i samma tid som Lagen om anställningsskydd (1973) och Medbestämmandelagen (1976) och syftar till att stärka de anställdas position i arbetslivet. Lagen innehåller förutom skydd mot uppsägning och repressalier rätten till fackligt arbete på arbetstid, rätt till ledigt för fackliga studier, rätt till facklokal på arbetsplatsen.
Är det omöjligt att undvika uppsägning, måste arbetsgivaren först försöka omplacera förtroendepersonen. Först om det inte finns någon tjänst som personen har tillräckliga kvalifikationer för kan en uppsägning vara möjlig.
– Skyddet i delen om uppsägning är mer till för den fackliga verksamheten än för personen som sådan. Men de ska kunna utses, verka och få ett extra anställningsskydd för sin roll.
Vad händer om båda anser sig ha rätt?
Nu händer det ju dock att fack och arbetsgivare inte är överens, vare sig om regler eller om att allt gått rätt till.
Om en sådan tvist uppstår fortsätter anställningen till dess frågan är avgjord i förhandling eller Arbetsdomstolen.
Under tiden som arbetsgivare och fack bråkar om korrektheten i uppsägningen får inte arbetsgivaren stänga av förtroendepersonen. Den ska kunna fortsätta arbetet som vanligt med full lön, ett skydd i sig.
Varseltider
Om en arbetsgivare vill ändra en facklig förtroendeperson arbets- eller anställningsvillkor måste denna två veckor i förväg formellt varsla fackklubben och underrätta den berörda personen.
Det gäller ändringar som försämrar dennas möjlighet att jobba fackligt. Det kan gälla både uppsägningar som mindre drastiska saker som arbetstider.
Om ett sådant varsel lämnas har facket en vecka på sig att begära överläggning. Om en överläggning begärts får åtgärden inte ske förrän denna har hållits.
Den som vill kräva skadestånd för brott mot förtroendemannalagen måste meddela motparten detta inom fyra månader från att ”skadan inträffat”.
Om frågan ska tas till domstol har den som begär skadestånd åtta månader på sig att göra det. Om förhandling har begärts inom fyra månader gäller att stämningen ska lämnas till domstol senast fyra månader efter att förhandlingen avslutats.
– Samma regel som togs bort från las, finns kvar i förtroendemannalagen. Incitamentet att komma överens ligger därmed på arbetsgivaren eftersom man får betala lön och ge arbete åt den arbetstagare man vill bli av med. Fackliga förtroendemän har därmed lite bättre läge och kan tvinga sig kvar så att man inte ska kunna bryta det fackliga arbetet genom att sparka någon på ett orättfärdigt sätt.
Om en förtroendeman avskedas behöver denna begära att Arbetsdomstolen beslutar att anställningen ska fortsätta tills frågan är utredd.
Skadestånden som kan krävas är också högre än för vanliga brott mot lagen om anställningsskydd.