Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Vårdförbundet förstår inte budgetsatsningen på löner Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro har begärt möte m,ed ANniel Lööf (C). Foto Thomas Johansson / TT

Vårdförbundet förstår inte budgetsatsningen på löner

Förra veckans satsning på specialistsjuksköterskors löner kan uppfattas både som en satsning och en minskning. Vårdförbundet har bett om ett möte med Annie Lööf. Även SKL är förvirrade.
16 sep 2019

På onsdag förra veckan gick regeringen och samarbetspartierna L och C ut med att höstens budget kommer att innehålla en satsning om 100 miljoner på karriärtjänster för specialistsjuksköterskor. Men exakt vad det innebär eller vilka pengar det rör sig om är oklart.

– För oss har det varit svårt att överblicka vad det rör sig om för pengar – om det handlar om nya extrapengar eller om det är en omstöpning av professionsmiljarden, som är sagt ska löpa till 2020, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Hon säger att de nu väntar på svar från regeringskansliet om ett konkret förslag. Hon har också bett Annie Lööf (C) om ett möte för att prata om behovet av långsiktiga satsningar.

– Nu kommer en satsning, men så vet vi inte om det kommer en året efter. En utbildning till specialistsjuksköterska tar mer än ett år.

Större behov av långsiktiga satsningar

Om höstens budgetsatsning rör sig om en omstöpning av professionsmiljarden (en miljard över tre år till utbildning av specialistsjuksköterskor) skulle det betyda en rejäl sänkning av tillsatta pengar. 2020:s pott skulle helt enkelt gå från över 333 miljoner till de nu annonserade 100 miljonerna.

Även SKL säger att de i nuläget saknar tillräcklig information om hur satsningen är tänkt att utformas. I ett mail till Arbetsvärlden skriver de ”Efter gårdagens pressmeddelande från regeringskansliet har vi kontaktat dem och bett om mer information. De har svarat att de återkommer om utformningen av satsningen”.

Lönesatsning liknande lärarlönelyftet?

Enligt Annie Lööf ska en del av de 100 miljonerna särskilt öronmärkas till ett lönelyft för särskilt yrkesskickliga, där kommuner och landsting själva ska bestämma hur vilka individer som ska omfattas väljs ut. Det är en modell som påminner om 2016 års lärarlönelyft, där en pott statliga pengar gick till att särskilt skickliga lärare fick ett större lönepåslag utanför lönerevision.

Lärarlönelyftet, som gjordes upp mellan regeringen och parterna, möttes av missnöje från lärare över hela landet. De protesterade bland annat emot att bara några hade möjlighet att få höjd lön, trots att andra i gruppen var lika yrkesskickliga. Urvalsmodellen såg också olika ut för olika skolor och i olika kommuner.

Olika ingångslöner skapar missnöje

Professor i sociologi Bengt Larsson. Foto: GU

Bengt Larsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, har forskat om hur processen kring individuell lönesättning fungerar på lokal nivå, och hur den upplevs av både chefer och medarbetare. Han säger att en grundläggande fråga för lönerevisioner i offentlig sektor är att ingångslönerna har varit väldigt olika för många grupper, såsom sjuksköterskor och lärare. Det betyder att chefer måste använda individuella lönepåslag vid lönerevision, inte bara för att belöna för årets prestation, utan för att jämna ut skillnader i ingångslön.

– Risken är att alla blir missnöjda. Den som haft en låg ingångslön får en hög löneökning, men kommer kanske ändå inte ikapp. Den som haft en högre ingångslön blir missnöjd eftersom den får en låg löneökning, trots att den kanske gjort bra ifrån sig under året.

Lönelyft kan öka spänningarna

Vid en statlig satsning som lärarlönelyftet är det uttalat att de mest yrkesskickliga ska premieras. Det skulle kunna bidra till att de här spänningarna ökar ännu mer, menar Bengt Larsson.

– I så fall kan det bli ännu mer problem med att kompensera vid lönerevisioner. Den som blev utan lönelyftet trots att den kanske också är yrkesskicklig, och behöver kanske då kompenseras för att den nu hamnat efter.

I sitt forskningsprojekt tittade Bengt Larsson bland annat på vad medarbetare tyckte om hur en lönerevision gått. I en undersökning med cirka 4 000 offentliganställda svarade över 40 procent att de av olika anledningar kände sig missgynnade.

– Och det är kanske inte så konstigt att de flesta av dem som får mindre än genomsnittet blir missnöjda. Även om det rör sig om 100 kronor så blir det ju symboliskt viktigt.

16 sep 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.