Konditionen hos yrkesverksamma svenskar har försämrats avsevärt de senaste 20 åren. Andelen svenskar med så dålig kondition att den betraktas som farlig för hälsan har ökat från 27 till 46 procent under tidsperioden 1997–2017.
Studien vid Gymnastik- och idrottshögskolan omfattar över 350 000 yrkesverksamma svenskar i åldrarna 18–74 år (alltså även personer som jobbar efter 65) som erbjudits möjlighet att genomgå hälsoprofilsbedömning och konditionstest av sina arbetsgivare.
Elin Ekblom Bak.
– I studien har vi använt ett gränsvärde för syreupptagningen där tidigare studier visat att värden som understiger det ökar risken för flera allvarliga hälsoproblem. Det är ett värde som ligger på 32 milliliter per minut och kilo kroppsvikt. Nästan hälften av deltagarna i studien, alltså 46 procent av yrkesverksamma svenskar, understiger det här värdet, säger forskaren Elin Ekblom Bak till Arbetsvärlden.
– Det innebär att de har en så dålig kondition att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression ökar.
Gränsen för farligt dålig kondition ligger också strax över det värde för syreupptagningsförmågan som brukar krävas för att promenera i rask takt i tio minuter utan att behöva vila.
Prognoser visar att förekomsten av vanliga folksjukdomar ökar snabbt
I genomsnitt har konditionen försämrats med 10,8 procent på 20 år. Elin Ekblom Bak tror dock att svenskarna kan ha ännu sämre kondition än vad som framkommer i studien – eftersom de med allra sämst kondition kanske tenderar att välja bort konditionstesten.
Övervikt bara en delförklaring
Samtidigt kan endast en tredjedel av den försämrade konditionen i studien förklaras med att fler i dag är överviktiga. Sett till vilka grupper som har försämrat sin kondition mest så sticker män, yngre vuxna, lågutbildade och boende i landsbygdslän ut.
Elin Ekblom Bak tror framför allt att det är bristande vardagsmotion som är boven i dramat.
– Vi är betydligt mer stillasittande i dag än vi var förut och det blir mycket skärmtid, så jag tror att en aktivitet som vi till störst del minskat är vardagsmotionen. Vi kanske tränar mer i dag, men det är punktinsatser där vi tränar några timmar i veckan och sedan är inaktiva. Vardagsmotionen, som att gå i trappor och promenera, har väldigt stor betydelse för vår kondition, säger Elin Ekblom Bak.
I dataunderlaget till studien finns flera gruppindelningar som kommer analyseras i framtida artiklar. Exempelvis finns information om yrkesgrupper som ännu inte analyserats.
– Vi har också artiklar på gång om psykisk ohälsa, säger Elin Ekblom Bak.