Arbetsmiljökartläggningen med fokus på Anna Kinberg Batras ledarskap som landshövding på Länsstyrelsen Stockholm är nu klar. Och även om den också visar att vissa varit mindre missnöjda är den kritik som framkommer inte nådig.
– Det var en stor lättnad för många medarbetare när hon lämnade. Vi såg förbättringar på en gång. Situationen kopplad till hennes ledarskap har förbättrats avsevärt, säger Ulrika Holmström, en av två klubbordförande för facket ST
Kartläggningen, utförd av en extern aktör, är baserad på intervjuer med 37 personer på myndigheten. 16 chefer, 16 anställda, två fackliga, två hr-konsulter och ytterligare slumpvisa. Även om det framkommer positiva omdömen om landshövdingen som att hon haft hög ambition, driv och medial plattform är de negativa omdömena många.
Möten präglades av föraktfullt bemötande
Både chefer och anställda vittnar om dålig kunskap om myndighetsarbete och en bristande följsamhet till god förvaltningskultur. Men också att landshövdingen uppvisade ett ointresse att ta till sig av feedback.
Men de i media rapporterade vittnesmålen om offentliga utskällningar, nedsättande behandling och krav på tillgänglighet utanför arbetstid som kallats ”toxiskt ledarskap” återkommer. Medan vissa medarbetare lyftes upp, kunde andra sablas ned.
Enligt kartläggningen uppger de flesta att möten med landshövdingen präglades av ”ett föraktfullt bemötande från landshövdingens sida.”
– Nu är arbetsmiljön inte toxisk. Min uppfattning är att det försvann med henne. Sedan behöver chefer fortfarande stöd i sitt ledarskap, men det är inte längre i närheten av befogat att använda det begreppet, säger Susann Sass-Jonsson, ordförande för SACO-förbundens samorganisation på myndigheten.
Den hårdaste och mest utförliga kritiken kommer från de som i sitt arbete haft mer med Anna Kinberg Batra att göra. Men rapporten noterar också att de som haft ett fåtal interaktioner med henne beskriver att man uppfattat ”ett tydligt ointresse från landshövdingens sida att hälsa på medarbetaren när man möts i foajén.
Chefer vågade inte säga ifrån mot ”det korrupta”
I rapporten kommer även röster från chefsledet fram. Vissa av de avdelningsschefer som ingick i länsledningsgruppen tillsammans med länsöverdirektör och landshövdning uttrycker sig positivt.

Men flera av dem beskriver hur Anna Kinberg Batra ”sett ned på” både myndigheten i sig och på dem som personer. De beskriver ”förklenande kommentarer” och utskällningar inför andra som fått dem att tystna och inte opponera sig mot ”det korrupta”.
Flera i ledningsgruppen uttrycker att Anna Kinberg Batra har ”utövat dåligt ledarskap”.
” Det är förståeligt att många medlemmar av [länsledningsgruppen] tystnade och drog sig tillbaka till sin egen avdelning/område när landshövdingen på olika sätt visat på risker med att säga ifrån”, konstaterar utredaren i sin slutanalys.
– Eftersom Anna Kinberg Batra sparkade länsöverdirektören skapades ett klimat av rädsla att säga sin mening, vilket avspeglats i chefsledet. Det är problematiskt eftersom de hade uppdraget att säkerställa att myndigheten följer lagar och regler, säger Ulrika Holmström.
Efter Anna Kinberg Batras avsked är framtidstron tillbaka
Men de båda fackliga representanternas hållning att läget nu är ett annat får också stöd utifrån kartläggningens slutsats. En majoritet, något lägre på chefssidan, uppger att de idag trivs bra.
Det arbetas nu medvetet från alla parter med att reparera den svåra samarbetssituation som rått mellan ledning och personalrepresentanter. Susann Sass-Jonsson beskriver det som att parterna nu har gått från motparter till samarbetsparter.
– Nu kan vi äntligen blicka framåt och sätta upp en långsiktig plan. Den här perioden ruskade om oss ordentligt samtidigt som det gav oss en stark drivkraft att verkligen jobba mot något annat, säger hon.
Bilden bekräftas av den vikarierande landshövdingen i Stockholm Claes Lindgren.

”Både medarbetare och chefer påtalar ett behov av att utveckla ledarskapet för myndigheten och en utmanande situation framåt, men också stolthet över sin arbetsplats, sina kollegor och att det finns hopp om att det ska bli bättre. Det har också gjorts en omstart i det partsgemensamma utvecklingsarbetet gällande samverkan och jag uppfattar att det arbete har fått en bra start.”, skriver han i ett mejl till Arbetsvärlden
Därmed inte sagt att det inte återstår svårlösliga problem, enligt facket. Med ökad inflation och utgifter utan höjda anslag har länsstyrelsens resurser krympt. Det har lett till sparkrav och att myndigheten har många vakanser som inte tillsätts, vilket i sin tur leder till att varje handläggare måste göra mer.
Måste leva med ekonomiska konsekvenser
Samtidigt måste också myndigheten leva med konsekvenserna av de extra kostnader i miljonklassen som Anna Kinberg Batras utköp av tidigare länsöverdirektören inneburit. Detta tillsammans med de av JO kritiserade nyrekryteringarna och hennes kanalisering av medel till verksamheten på landshövdingsresidenset.
– Vi har en väldigt tuff ekonomisk situation på myndigheten och det beror delvis på de faktorer som direkt kopplas till före detta landshövdingen. Det är något vi lever med nu och som får enorma konsekvenser för vår verksamhet på vissa områden i organisationen där myndigheten riskerar att inte kunna fullfölja sitt uppdrag, säger Ulrika Holmström.
Susann Sass-Jonsson tror dock att läget hade varit nog så svårt även utan de extra utgifterna.
– Rent krasst så skulle det inte lösa problem om vi fått tillbaka de pengarna. Men det är klart att det var dålig timing, säger hon.
Arbetsvärlden har sökt Anna Kinberg Batra. Hon meddelar, via Regeringskansliet, att hon avböjer intervju.