År 2018 var 14 av 1 000 privatanställda tjänstemän sjukskrivna i tre månader eller längre, enligt Unionens nya rapport ”Hur sjuka är tjänstemännen?”, som bygger på statistik från Alecta.
Siffrorna motsvarar en fördubbling mot de 7 av 1 000 privatanställda tjänstemän som var sjukskrivna för tio år sedan, alltså 2008.
Henrik Ehrenberg. Foto: Camilla Svensk
Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg manar nu till ökat fokus på förebyggande arbete för att stoppa utvecklingen.
Kan en delförklaring vara att man inte vågade sjukskriva sig i samma utsträckning under finanskrisen?
– Jag skulle inte göra den tolkningen. Vi är ganska övertygade om att ökningen i sjukskrivningar beror på faktiskt ökad ohälsa snarare än ökad nyttjandebenägenhet. Däremot så såg vi en markant ökning av antalet övertidstimmar under finanskrisen som sedan aldrig föll tillbaka. Det spelar så klart roll för utvecklingen av stress och stressrelaterade sjukdomar, säger Henrik Ehrenberg till Arbetsvärlden.
För privata tjänstemän är stress och press den överlägset viktigaste frågan i arbetslivet i dag.
Många privatanställda tjänstemän har avtalat bort övertidsersättning, har det lett till att arbetsgivarna nu utnyttjar övertid i högre utsträckning?
– Många har avtalat bort övertidsersättning i våra avtal för att våra medlemmar vill kunna styra över sin arbetstid, så i grunden är det en friskfaktor – det vill säga ökat inflytande över när och hur man arbetar. Men för att få det att fungera måste det också finnas ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen och en möjlighet att säga nej till övertid. Blir det för mycket övertid får arbetsgivaren antingen säga nej till ordrar eller tillsätta de tjänster som behövs för att balansera arbetsbelastningen, säger Henrik Ehrenberg.
Han lyfter att stressen har högsta prioritet hos Unionens medlemmar.
– För privata tjänstemän är stress och press den överlägset viktigaste frågan i arbetslivet i dag.
Vad kan facket göra?
– Vi menar att många arbetsgivare brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet och här kan vi trycka på för att man ska ta det på allvar. Vi arbetar också lokalt genom våra 30 000 förtroendevalda och våra klubbar på arbetsplatserna och har ett bra samarbete med Svenskt Näringsliv. Arbetsgivarna har också ett egenintresse av att få arbetsmiljöarbetet att fungera eftersom sjukskrivningar drabbas deras verksamheter.
Varför fungerar det inte då?
– Det är som på många håll i samhället att man har kunskap men man har inte tid med arbetsmiljöarbetet och hoppas att det ska lösa sig ändå. På många håll saknas kunskap. Vi anser att man bör skärpa arbetsmiljölagstiftningen så att arbetsgivaren blir skyldig att utreda all ohälsa, i stället för som i dag bara utreda den ohälsa som man vet beror på arbetet.
Stor könsskillnad
I rapporten framträder en betydande könsklyfta. Medan 9 av 1 000 manliga privatanställda tjänstemän 2018 var sjukskrivna i tre månader eller längre så var siffran för kvinnor något mer än dubbelt så hög: 20 av 1 000.
Varför är kvinnliga privata tjänstemän mer än dubbelt så ofta sjukskrivna som manliga?
– Här behövs det mer forskning, vi kan inte i dag svara på varför det finns en så stor könsskillnad. En delförklaring är förstås att kvinnor fortfarande får ta ett större ansvar för hemmet. Unionen har ställt sig bakom en tredelning av föräldraförsäkringen för att se om det kan ge någon effekt, men vi tror också att det behövs en hel rad åtgärder för att komma åt detta, säger Henrik Ehrenberg.
Vilka sjuktal vore rimliga?
– Jag kan inte ge något svar på vad som vore en rimlig nivå. Man ska självklart kunna vara sjuk och vi menar att Försäkringskassan blivit för skarp i sin bedömning av psykiska diagnoser vid sjukskrivningar efter 180 dagar. Det leder till att personer som lider av exempelvis utbrändhet riskerar att förstöra sina chanser till återhämtning, eller till och med bestämmer sig för att de får vara hemma utan ersättning för att de saknar arbetsförmåga.