Efter veckor av förhandlingar kunde på måndagsförmiddagen den tillträdande finska regeringen presentera sitt program. Det skedde på Helsingfors omskrivna nya centrumbibliotek Ode, dit fem partiledare reste med spårvagn 7 från stadsrådets kansli i det så kallades Ständerhuset.
Förutom blivande statsministern Antti Rinne (Socialdemokraterna) utgjordes ressällskapet av Li Andersson (Vänsterförbundet), Pekka Haavisto (De Gröna) samt Anna-Maija Henriksson (Svenska Folkpartiet).
Den tillträdande regeringen har som mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent, mot idag knappt 72 procent.
– Det innebär kring 60 000 nya jobb och vi förbinder oss till det. Den största potentialen för att öka sysselsättningen finns bland äldre och personer som är svåra att sysselsätta, sade Antti Rinne, enligt Hufvudstadsbladet.
Hälften av åtgärderna ska vara genomförda 2020 och resten till 2023.
Finland har idag en arbetslöshet om drygt sex procent. Antti Rinnes målsättning är att den, efter hans fyraårig mandatperiod, ska vara nere på 4,8 procent.
”Bättre kunskaper om arbetslivsfrågor”
En förutsättning för att den nya regeringens budget ska gå ihop är, att sysselsättningsmålet verkligen uppnås. I programmet fastslås, att regeringen ska förhandla med arbetsmarknadens parter angående jobbskapande åtgärder.

STTK:s ordförande Antti Palola. Foto: STTK
‒ Vi önskar oss en konstruktiv och förtrolig dialog mellan regering och arbetsmarknadsparterna, säger Antti Palola, ordförande för de finländska tjänstemännens centralorganisation STTK och välkomnar att man nu åter tycks ta ett steg tillbaka mot den finländska traditionen av ”trepartsförhandlande” i samband med lagberedning.
‒ Jag tror att den nya regeringen har bättre kunskaper om arbetslivsfrågor och mera erfarenheter av att samarbeta med arbetsmarknadsparterna, säger Antti Palola.
Ogillad aktiveringsmodell avskaffas
Den av förre statsministern Sipilä så varmt omhuldade och av fackföreningsrörelsen lika hett ogillade ”aktiveringsmodellen” avskaffas. Lagen, som innebär att en arbetssökandes egen aktivitet kan påverka ersättningens storlek, hann bara vara i kraft från början av 2018.
Skolplikten avses förlängas, så att den även gäller gymnasium samt yrkesskola. Eftersom den blir en plikt får eleverna böcker och annat material gratis.
‒ Utifrån ett jämlikhetsperspektiv är detta steg i rätt riktning, kommenterar STTK:s Antti Palola.
I programmet fastslås även att regeringen ska förhandla med arbetsmarknadens parter angående jobbskapande åtgärder.
Den tillträdande regeringen vill intensifiera klimatarbetet samt arbetet för ökad jämställdhet mellan könen.
‒ Det är viktigt att arbetet fortsätter vad gäller exempelvis likalön, transparens vad gäller löner samt undvikande av att havandeskap för med sig diskriminering, fastslår Antti Palola.
Lugnare på arbetsmarknaden
Under hösten kunde Arbetsvärlden berätta om strejker i Finland – som protest mot planerade försämringar i arbetsrätten vad gäller mindre företag.
Blir det lugnare på arbetsmarknaden med den nya regeringen?
‒ Jag tror att det blir lugnare, därför att det förhoppningsvis finns mer förtroende samt en bättre och mer konstruktiv dialog mellan regeringen och arbetstagarorganisationerna, säger Antti Palola.
I november i fjol lämnade regeringen över ett förslag till riksdagen, om att anställningsskyddet i små företag skulle försämras.
‒ Om jag kommer rätt ihåg, så träder nya lagen i kraft först nu på sommaren, den första juli. Enligt vår uppskattning kommer den inte ändra det nuvarande läget så mycket, säger Antti Palola.
”Fin villa byggd på lösan sand”
Under innevarande vecka ska de partier som ingår i nya regeringen presentera sina ministrar. Klart är redan nu att förre statsministern Juha Sipilä (Centerpartiet) inte blir en av dem.
Två partier, Vänsterförbundet samt De Gröna, kommer att ha medlemsomröstning gällande sitt deltagande i den nya regeringen. Allt talar dock för att det i bägge partierna ges grönt ljus.
Ordföranden för oppositionspartiet Samlingspartiet (Moderaterna) Petteri Orpo menar, att regeringsprogrammet ger uttryck för önsketänkande vad gäller ekonomisk tillväxt samt förmågan att skapa nya jobb.
‒ Det är en fin villa byggd på sand, lyder hans kommentar.
Sannfinländarna, som också är i opposition, motsätter sig planerna på skattehöjningar och betecknar regeringens ekonomisk-politiska riktlinjer som oansvariga. Deras riksdagsgruppsordförande Ville Tavio anser, enligt Svenska Yle, att höjd bränsleskatt, eventuella vägavgifter samt sänkt hushållsavdrag kommer att sänka köpkraften och försvaga sysselsättningen.