Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Förslaget ska gynna små och medelstora företag Finansminister Magdalena Andersson (S)presenterade regeringens förslag på onsdagen. Arkivbild. Foto: Christine Olsson / TT

Förslaget ska gynna små och medelstora företag

Bolagsskatt Den rödgröna regeringen vill skatteväxla slopade ränteavdrag mot sänkt bolagsskatt för att förhindra stora företag från att skatteplanera genom ränteavdrag. Resultatet ska bli fler jobb och högre tillväxt. Vilken effekt det får på välfärden är dock svårt att säga, menar Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
23 mar 2018

Enligt förslaget, som överlämnades till Lagrådet på onsdagen, sänks bolagsskatten i två steg fram till 2021 till 20,6 procent, en sänkning med 1,4 procentenheter. Enligt finansminister Magdalena Andersson skapar ändringen ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat. Fast regelförändringen ger enligt finansdepartementet varken mer eller mindre pengar till statskassan utan är statsfinansiellt neutralt.

Är det ett bra förslag som ger fler jobb och gynnar företagande och tillväxt?

– Det bra med låga skattesatser, breda skattebaser och att alla betalar lika. Förslaget är ju statsfinansiellt neutralt, så det handlar om en omfördelning av vem som betalar hur mycket skatt, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

– Det kan bli baksidor för vissa branscher som har hög belåning. Som byggsektorn. Men generellt är det en bra princip att uppmuntra till sparande och eget kapital.

Säkert förekommer det aggressiv skatteplanering fortfarande men att jag tror att förekomsten har minskat

Vad gäller byggsidan skriver regeringen att den kan tänka sig undantag från regeländringen för att skydda dels byggandet av hyreshus, dels långsiktiga offentliga byggnadsprojekt. Här kommer kompletterande förslag längre fram.

– Man kan ha invändningar mot särlösningar, som en viss typ av byggande, men jag tycker man kan ha viss förståelse för att man inte vill ha kraftiga minskningar i byggnationen av bland annat hyreshus.

Förslaget ska gynna små och medelstora företag, eftersom de inte berörs av de slopade räntereglerna men får skattesänkningen. Enligt regeringens beräkningar är det bara en procent av Sveriges större företag som direkt berörs och förlorar på de slopade ränteavdragen.

Ska undvika räntesnurror

I förslaget yrkas också på specifika avdragsförbud för att motverka aggressiv skatteplanering. På frågan om aggressiv skatteplanering är ett problem bland stora svenska företag, enligt finansdepartementets pressavdelning, att avsikten med förslaget är att undvika räntesnurror. Det eftersom den regeländring som dåvarande Alliansregeringens finansminister Anders Borg drev igenom, för att motverka skatteplanering med ränteupplägg hos välfärdsföretag som Academedia och Carema, var krånglig, godtycklig och av tillfällig karaktär. Medan det förslag regeringen nu lägger fram enligt finansminister Magdalena Andersson främjar ett stabilt och hållbart skattesystem som bidrar till att finansiera välfärden.

Sysslar många svenska storföretag med aggressiv skatteplanering i dag?

– En granskning som Skatteverket gjorde 2016 visade att välfärdsföretag i varje fall har slutat att använda sådan här skatteupplägg, berättar Katarina Lundahl.

– Och det har hänt en del sedan Carema och Academediaaffärerna. Som att det kommit nya uppförandekoder i bolagsvärlden om att inte ägna sig åt just aggressiv skatteplanering. Liksom att Skatteverket uppmuntrar företag att anta en skattepolicy på ledningsnivå om hur man ska hantera skattefrågor.

– Säkert förekommer det aggressiv skatteplanering fortfarande men att jag tror att förekomsten har minskat, särskilt i vissa branscher.

Enligt finansdepartementet är ju förslaget statsfinansiellt neutralt. Hur kan det då bidra till att finansiera välfärden som finansministern säger?

– Förslaget skapar legitimitet för skattesystemet, att man betalar och gör rätt för sig. Men vad det får för effekt på välfärden är svårt att säga, menar Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

De nya reglerna förslås träda i kraft den 1 januari 2019.

23 mar 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan