Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Tysk valstrid om sjukförsäkring och a-kassa Den 24 september går Tyskland till val.

Tysk valstrid om sjukförsäkring och a-kassa

Tyska valet Arbetsmarknadspolitiken är ingen profilfråga i ett Tyskland där näringslivet går som tåget och arbetslösheten är låg. Men det finns områden där toppkandidaterna skiljer sig åt.
Clemens Bomsdorf
7 Sep 2017

Liksom Bernie Sanders i USA gärna såg till Danmark, så tittar även socialdemokraten Martin Schulz i sitt valmanifest en aning mot Nordeuropa. Utmanaren om kanslerposten vill avskaffa Tysklands klassiska privata sjukförsäkring och även förlänga a-kassan för dem som vill vidareutbilda sig. ”Tyskland är ett förmöget land, men inte alla människor i Tyskland är förmögna” sade Martin Schultz i söndagens teve-duell och tillade ”Eftersom vårt näringsliv går så bra har vi möjligheten och de finansiella medlen att skapa mer rättvisa”.

Även om Kristdemokraterna (CDU) knappast kommer att ansluta sig till förslaget om allmän sjukförsäkring, så kan Tyskland komma att gå i den här riktningen de närmsta åren. Koalitionen mellan Socialdemokrater och Kristdemokrater, alternativt en CDU-regering med stöd av liberalerna FDP är de troligaste regeringsvarianterna efter valet den 24 september.

­− En allmän sjukförsäkring har väldigt hög prioritet för oss. Om vi fortsätter regera i någon konstellation kommer det att vara en av våra viktigaste frågor, sa Karl Lauterbach, SPD:s hälsoexpert i somras i en intervju med Berlintidningen Tagesspiegel.

Mer rättvist system

Att försäkra alla medborgare mot sjukdom i samma modell bör fördela kostnaderna mer rättvist och förbättra kvaliteten, eftersom läkarna har lägre incitament att erbjuda dyra undersökningar och det därmed finns mer pengar till att till exempel anställa fler läkare i hela landet. Det näringslivsliberala FDP, traditionell koalitionspartner till CDU, vill dock nå samma resultat genom en omvänd modell med mer konkurrens.

För närvarande finns i Tyskland lagstadgade och privata sjukkassor. Majoriteten av arbetstagare är organiserade i de lagstadgade. Bidraget till kassan ligger på 14,6 procent av bruttolönen och arbetsgivaren bär halva kostnaden. Men det finns ett tak på 4350 euro i månadslön (cirka 41288 kronor) över vilken kostnaden inte längre stiger. Privatförsäkrade betalar inte i relation till inkomsten, utan enligt tariffer och tjänster. Barn och partners utan egen inkomst är medförsäkrade genom de lagstadgade kassorna. Systemet innebär att unga och löntagare som tjänar bra med privata försäkringar betalar mindre, men med ökad ålder ofta istället förbrukar en oväntat stor andel av sin inkomst på sjukförsäkringen.

Dagens system med privat helförsäkring kommer att avskaffas eftersom det är för dyrt.

Karl Lauterbach (SPD) menar att avgiften skulle minska i ett nytt system. Långa väntetider, som man kan se i Storbritannien, Nederländerna och Nordeuropa, utesluter han eftersom mer vårdpersonal skulle kunna anställas. Den som vill ska även fortsättningsvis kunna teckna privatsjukförsäkring för extratjänster som till exempel enkelrum på sjukhuset.

− Dagens system med privat helförsäkring kommer att avskaffas eftersom det är för dyrt, bedömer Stefan Greß, professor i hälsoekonomi vid högskolan Fulda.

Men han räknar med att det tar mellan fem och tio år.

− SPD får inte majoritet för avskaffande nästa mandatperiod och har inte heller prioriterat frågan, säger han.

Stefan Greß väntar sig att Tyskland närmar sig en nordeuropeisk modell, men behåller betydande skillnader. Sjukvårdsutgifter bekostas även framöver ur försäkringskassor istället för, som i Nordeuropa, av skatter.

−  Det har för- och nackdelar, säger Greß.

I Tyskland är utvidgandet av kostnader begränsat och de som tjänar bättre belastas bara mer till en viss gräns. Därmed har den som försäkrar en tydligare budget än vid skattefinansiering.

SPD kräver rätt till hemarbete

I ljuset av den låga arbetslösheten spelar arbetsmarknadspolitiken ingen större roll i valrörelsen. Socialdemokraterna vill inskränka tidsbegränsade anställningar liksom skapa en rätt till hemarbete samt att inte bli störd av jobb utanför arbetstiden. Vissa arbetsplatser har redan frivilligt skapat sådana regler.

Ett förslag som väckte mycket uppmärksamhet tidigare i år var Martin Schulz ”A-kassa Q”.

Ett förslag som väckte mycket uppmärksamhet tidigare i år var Martin Schulz ”A-kassa Q” (”ALG Q”), en tremånaders utbildningsperiod för arbetslösa där de får ersättning utöver den tid som a-kassan egentligen sträcker sig.

”Även om de positiva effekterna av investeringar i utbildning och kvalifikationer hos yrkesarbetande för produktionspotentialens tillväxt står utom tvivel, så går det att ifrågasätta om ALG Q:s åtgärder når målet”, löd bedömningen från Halles institut för näringslivsforskning. För att komma åt arbetslöshet som beror på för låg utbildning bör utbildning istället ges av arbetsgivaren. För högkvalificerade och välutbildade äldre skulle den extra utbildningsperioden bli så attraktiv att den skulle kunna innebära längre period av arbetslöshet.

FDP vill ha kapitaltäckning i pensionssystemet

Angående pensionsåldern råder dock enighet. Ingen av toppkandidaterna från CDU och SPD stödjer en höjning av pensionsåldern från 67 till 70 år som många partinära experter, liksom näringslivet, manar till. När människor lever längre hotar socialsystemet att belastas hårt. Om det ökande antalet människor över 65 år i minijobs är ett tecken på äldrefattigdom eller på att många äldre helt enkelt har lust och kraft att arbeta längre, är omstritt. Om en koalition mellan CDU och FDP väntar efter valet, så kan CDU dock få ge med sig. Ett tidigare inträde i pension blir då endast möjligt med lägre pension. FDP har ett tydligare fokus på kapitaltäckning för pensionerna och bevisar sig härmed som ett mer nordeuropeiskt parti.

Ännu är det också möjligt att De gröna samarbetar med en CDU-regeringen eller en i en koalition med CDU och FDP. Då dras koalitionens politik en aning åt vänster och i områden som utbildningspolitik kan man komma att titta mer i riktning mot Nordeuropa.

Texten har översatts från tyska av Arbetsvärldens chefredaktör Mikael Feldbaum.

Clemens Bomsdorf
7 Sep 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.