Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Trots Macrons motgångar: ”Reformerna går igenom” Trots baklsag bedömer fackföreningsexperten och statsvetaren Dominique Andolfatto att Macrons arbetsreformer fortskrider. AP Photo/Michel Euler.

Trots Macrons motgångar: ”Reformerna går igenom”

Problemen hopar sig för den franska presidenten Emmanuel Macron. Flera fack protesterar mot den nya arbetslagen, hans popularitet hos befolkningen har dalat rekordsnabbt och häromdagen fick hans parti få röster i valen till Senaten. − Reformerna är ändå på god väg att gå igenom, hävdar statsvetaren Dominique Andolfatto.
Anna Trenning-HImmelsbach
28 Sep 2017

Hundratusentals franska invånare har under de senaste veckorna demonstrerat eller strejkat mot den nya arbetslagen, som syftar till att göra arbetsmarknaden mer flexibel. Häromdagen inledde dessutom långtradarchaufförer en blockad på ”obestämd framtid” i protest mot reformen. Men den sistnämnda avbröts bara efter ett par dagar, och demonstrationerna mot arbetslagen tycks inte heller ta fart.

Bakom de mer högljudda protesterna står framförallt de två radikala fackliga centralorganisationerna CGT och SUD. Det största och mer reformistiska facket CFDT har också kritiserat delar av lagpaketet, men hävdar att gatuprotester inte är en effektiv metod för att försöka stoppa vissa förändringar.

− Arbetarna här har ingen lust att protestera. Många inser inte att förändringarna berör dem, säger en CFDT-representant, som arbetar hos Renault och som föredrar att vara anonym.

CFDT är dessutom inte enbart kritisk till förändringarna, utan anser till skillnad mot CGT att vissa av dem kan vara till fördel för löntagarna.

Dessa förslag har skapat debatt

  • Olika fackliga instanser med ansvar för bland annat säkerhet och arbetsmiljö på en arbetsplats ska slås samman till en instans.
  • Arbetsgivare ska kunna utlysa personalomröstning om förändringar som saknar stöd av facken.
  • På arbetsplatser utan fackklubb ska arbetsgivaren kunna förhandla med personalrepresentant, som inte är utsedd av facket.
  • Fack och arbetsgivare på ett företag ska kunna besluta om försämringar av kollektivavtalet i fler frågor än vad som är möjligt i dag. Löntagare som inte accepterar det sistnämnda ska kunna sägas upp.
  • Ett tak införs på de skadestånd, som arbetsdomstolarna kan tilldöma löntagare som har sagts upp oskäligt.
  • Företagskoncerner med ekonomiska problem i Frankrike ska kunna göra ekonomiska uppsägningar, även om företagets internationella resultat är goda.
+ Expandera

Dominique Andolfatto är statsvetare vid Universitetet i Bourgogne, och specialiserad på fackföreningsrörelsen. Han tror inte att arbetslagen kommer att kunna stjälpas genom demonstrationer och allmänna strejkdagar.

− Gatuprotester har inte kunnat stoppa reformer under de senaste åren, säger han.

”Arbetsmarknadsreformen inte så liberal”

Innan lagen presenterades hade regeringen dessutom haft en lång rad överläggningar med representanter för facken, vilket är ovanligt i Frankrike. Dominique Andolfatto hävdar att arbetslagen inte heller är så ”liberal” som de främsta kritikerna framhåller.

− Arbetslagen möts knappast av entusiasm hos befolkningen. Men reformen är mycket teknisk, och delvis svårbegriplig. Inte förrän om ett år kan vi börja se resultaten av förändringarna.

Den franska statsvetaren säger också att man inte får glömma att även om Emmanuel Macron just nu knappast är populär hos invånarna, valdes han med stor majoritet, och har inte försökt driva igenom några stora reformer som inte existerade i hans valprogram.

Att förtroendet för honom har försämrats beror bland annat på vissa oväntade överraskningar, som gör att det är lätt att få intrycket av att han ”tar från de fattiga för att ge till de rika”.

Det främsta exemplet på detta är att bostadsstödet till låginkomsttagare ska minska med femtio kronor i månaden. Regeringen har förklarat att det är för att försöka stoppa hyresinflationen, men historien uppfattas ändå som obegriplig.

Statschefen riskerar också snart att stöta på ett starkare motstånd vad gäller andra förändringar än arbetslagen.

Karensdag kan skapa problem för Macron

Om två veckor har facken som organiserar de offentliganställda varslat om en dags strejk i protest bland annat mot att löntagare hos stat och kommuner ska få en karensdag vid sjukdom, och mot att deras reallöner är på väg att försämras.

− Där riskerar regeringen att få större problem, säger Dominique Andolfatto.

För några dagar sedan drabbades Emmanuel Macron av ett annat bakslag.

Hans parti LREM fick bara ett fåtal platser i Senaten, det franska ”överhuset”.

En förklaring är att senatens ledamöter väljs av folkvalda på lokal nivå, där hans parti idag har få representanter.

− Men LREM straffades också för att de ekonomiska stöden till vissa lokala instanser sänks, säger Dominique Andolfatto.

Det är svårt att avgöra av den svaga representationen i Senaten kommer att innebära att planerade reformer kan förhindras.

Framtida reformer som berör arbetsmarknaden

Arbetslöshetsförsäkringen ska nationaliseras, och utökas till att gälla fler grupper, som fria yrkesutövare. Löntagare ska kunna få a-kassa även när de själva lämnar ett jobb (rätten gäller en gång vart femte år). I utbyte ska kontrollen av arbetssökande skärpas.

Fortbildningssystemet ska genomgå förändringar, och få betydligt mer resurser.

Lärlingssystemet ska utökas och omfatta fler ungdomar.

En höjning av ”socialförsäkringsskatten” CSG, som dras på en rad olika inkomstkällor: lönearbete, pensioner, kapital. I utbyte slipper löntagare i framtiden att betala avgifter för sjukförsäkring och a-kassa. Målet är att ge löntagarna ökad köpkraft.

Ett nytt enhetligt pensionssystem, inspirerat av den svenska modellen, ska omfatta alla invånare, oavsett anställningsformer. Det betyder att en rad olika pensionskassor ska slås ihop. Däremot förblir den allmänna pensionsåldern 62 år (det vill säga den lägsta åldern som berättigar till pension).

+ Expandera

Sänkta skatter i budgeten

Den här veckan har regeringen också lagt fram sin första statsbudget, som bland annat innebär stora förändringar i skattetrycket. En majoritet av invånarna kommer snart att slippa att betala bostadsskatt. Löntagare befrias från vissa sociala avgifter.  Välbärgade invånare ska fortsätta att betala både bostadsskatt och förmögenhetsskatt på fast egendom. Men däremot försvinner delar av förmögenhetsskatten på vissa kapitalinkomster, med målet att främja investeringar.

Det råder delade meningar om hur statsbudgeten kommer att slå mot olika delar av befolkningen, men förändringarna riskerar också att stärka många invånares intryck av att Emmanuel Macron framförallt gynnar höginkomsttagare.

Anna Trenning-HImmelsbach
28 Sep 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.