Det första globala fackliga ramavtalet (GFA) skrevs 1988 med det multinationella livsmedelsbolaget Danone. Sedan gick det flera år utan att ytterligare ramavtal undertecknades. Så i början av 2000-talet tog det plötsligt fart och avtalen blev alltfler, idag finns ett hundratal GFA mellan globala fack (nationella fack kan bara skriva nationella avtal) och multinationella företag. En utveckling som speglar en globaliserad utveckling där kapital och företag rör sig gränslöst över världen.
Mats Wingborg, frilansjournalist och expert på globala fackliga frågor.
– GFA blev en viktig fråga för lokala branschfack som ville ha ett starkare skydd för mänskliga rättigheter i arbetslivet, säger frilansjournalisten och författaren Mats Wingborg, expert på globala fackliga frågor och aktuell med skriften Argument för globala ramavtal, beställd av IF Metall.
Skriften presenterades vid ett välbesökt lunchmöte tidigare i veckan som LO-TCO Biståndsnämnd bjöd in till.
”Eftersom multinationella företag har verksamhet i alltfler länder behöver nationella kollektivavtal kompletteras med globala ramavtal.”
Tanken med ett globalt ramavtal är att ställa upp villkor för multinationella företag oavsett var i världen de är verksamma.
– Eftersom multinationella företag har verksamhet i alltfler länder behöver nationella kollektivavtal kompletteras med globala ramavtal.
Han exemplifierar:
– När det gäller fackliga rättigheter, jämställdhet, etnisk diskriminering, barnarbete… då är de här avtalen verkningsfulla.
Än så länge är det främst europeiska bolag (cirka 85 procent) som tecknat GFA:s. Pådrivande har Europas största fack, tyska IG Metall varit.
”Ramavtalen leder till stabilitet och långsiktighet på arbetsmarknaden som företagen borde vara intresserade av.”
Totalt har 2 600 svenska företag dotterbolag utomlands där 1,2 miljoner personer arbetar. Få av dem har slutit ett globalt fackligt ramavtal – bland de som gjort det finns Saab, SKF, Electrolux, Ikea och H&M.
– Det är svårt att veta varför svenska företag varit motsträviga eftersom ramavtalen leder till stabilitet och långsiktighet på arbetsmarknaden som företagen borde vara intresserade av.
Ett argument emot är att företagen är rädda för att dras inför rätta.
– Men fackföreningsrörelsen har inte använt avtalen till att dra dem till domstol. Egentligen finns inga sanktionsmöjligheter, internationell strejkrätt saknas. Avtalen är en hedersöverenskommelse, säger Mats Wingborg.
”Det finns företag som antagit uppförandekoder som sedan blivit ramavtal.”
För företagen är det en vinn-vinn-lösning menar fackliga företrädare, då avtalen kan användas som dörröppnare på nya marknader. Det blir mindre risk för konflikter och bättre förutsättningar att hitta lösningar. Dessutom har GFA många gånger samma mål som de uppförandekoder som många företag redan har genom sina CSR (Corporate Social Responsibility). Mats Wingborg uppskattar att runt 50 000 företag i världen har uppförandekoder.
– Men uppförandekoder är företagens egna normer. De är ingen partsuppgörelse.
Vilket inte betyder att de behöver vara dåliga påpekar han.
– Det finns företag som antagit uppförandekoder som sedan blivit ramavtal.
Vilken betydelse har de globala fackliga avtalen om multinationella bolag arbetar med underleverantörer? Omfattas de också av avtalen?
– Både och. H&M har inte avtal med leverantörer, medan Ikea bara har ramavtal med leverantörer.
För Ikea innebär det att bolaget måste skriva avtal om att även leverantören följer GFA.
– Vilket förstås är svårare att kontrollera. Samtidigt är det just vanligt att huvuddelen av produktionen görs av leverantörer. Som inom elektronik, sko- och klädtillverkning, säger Mats Wingborg.
”Vi engagerar oss i dialogen med berörda arbetstagarorganisationer på såväl lokal som global nivå.”
Josefin Thorell, talesperson för Ikea-koncernen, förklarar via mejl varför Ikea bara har globala fackliga ramavtal med sina underleverantörer men inte med de som är anställda hos Ikea.
– Ikea-gruppen har under årens lopp byggt upp nära kontakter med fackföreningar i till exempel Sverige och Danmark, och vi är stolta över det arbete vi utför tillsammans med Europeiska arbetarrådet. Eftersom fackliga traditioner och lagstiftning skiljer sig åt mellan länder har vi så här långt inom ramen för våra globala principer och en kunskap grundad på specifika lokala förhållanden, bäst uppnått framgång genom våra lokala Ikea-organisationers samarbeten med lokala fackföreningar. Men vi engagerar oss likväl i dialogen med berörda arbetstagarorganisationer på såväl lokal som global nivå, och strävar efter att grunda all dialog på ömsesidig respekt.
Vilken betydelse tillmäter Ikeas ledning de globala fackliga ramavtalen?
– På de platser där Ikea är verksamt och våra medarbetare representeras av lagligt erkända medarbetarorganisationer är vår utgångspunkt att föra en konstruktiv och samverkande dialog med dem. Vi respekterar våra medarbetares rätt att bilda och utifrån egna val ansluta sig till, eller inte, en medarbetarorganisation utan att behöva frukta repressalier, ingripanden, hotelser eller trakasserier.
Är det en konkurrensfördel för Ikea att ha globalt fackliga ramavtal?
– Vi värderar inte ramavtalen utifrån konkurrensfördelar. Vår främsta resurs är våra medarbetare och vi strävar efter att göra Ikea till en utomordentlig arbetsplats, som vi uppnår genom en anda av samarbete och dialog, skriver Josefin Thorell.
Ur ett svenskt perspektiv kan det utan globala fackliga ramavtal bli oschyst konkurrens menar Mats Wingborg:
– Det kan bli en social dumpning på grund av en verksamhet som strider mot grundläggande ILO-konventioner (FN:s internationella arbetsorganisation). Och då ryker jobben här.
– Globala fackliga ramavtal är ett sätt för företag att visa att man är seriös. Att man välkomnar avtal med fackliga organisationer.