Mer än dubbelt så många har idag en anställning som tjänsteman än som arbetare. Men klyftan mellan arbetare och tjänstemän fortsätter öka. Inte bara när det gäller löner, utan också kring om de är fackligt organiserade. Tjänstemännen står nu för nära tre fjärdedelar av alla fackmedlemmar. Det visar en ny rapport från Arena Idé.
– Antalet arbetare minskar. Inom industrin har till exempel många jobb flyttats utomlands och så har det skett rationaliseringar. Det finns andra arbetargrupper som ökar, men totalen minskar. Det är inte helt oväntat men att det var så markant skillnad var jag inte medveten om förrän jag tittade närmare på siffrorna, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och rapportens författare.
Positiv trend bruten
Den fackliga organiseringsgraden har länge varit på nedgång, även om Sverige fortsatt har flest fackmedlemmar per anställd i världen, näst Island. Men det trendbrott mot ökat fackmedlemskap som rådde under pandemin har nu drastiskt vänt nedåt igen. Med den höga inflationen är arbetarnas organiseringsgrad tillbaka på 2019 års nivå. Men även om tjänstemännen också tappat har inte lika många medlemmar förlorats.
Klyftan ökar
Det försprång som tjänstemännen haft när det gäller fackligt medlemskap förstärks ytterligare. Siffror från 2023 visar att medan 58 procent av arbetarna är med i facket, är 73 procent av tjänstemännen fackligt organiserade, en skillnad på 15 procentenheter. 2006 låg båda kategorierna jämt på 77 procent.
Den ökande andelen utrikes födda i Sverige, en grupp som har en lägre organisationsgrad, betraktas generellt som en bidragande orsak till långsiktigt sjunkande medlemskap. Men det är inte där som förra årets större tapp skedde.
Inrikes födda i offentlig sektor lämnar facket
Istället är det inrikes födda i offentlig sektor som står för den största andelen fackliga avhoppare. En annan bransch som sett stor nedgång är hotell- och restaurang, oavsett födelseland.
Rapportens författare, sociologiprofessorn Anders Kjellberg vid Lunds universitet, förklarar det större tappet bland arbetarna med att denna grupp är mest ekonomiskt känslig. Med inflationens prisstegringar och fallande reallön är det inte oväntat att gruppen också fått spara in på fackavgiften.
Fler medlemmar – lägre facklig närvaro
Men även om tjänstemännen alltså är fler än arbetarna och i högre grad med i facket är det mindre sannolikt att de arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal. I privat sektor är 69 procent av tjänstemännen med i facket, men cirka 74 procent av de privatanställda har en kollektivavtalsreglerad anställning. Omvänt omfattas cirka 93 procent av, till exempel industri- och byggarbetarna, av kollektivavtal, medan bara 55 procent av arbetarna i privat sektor är fackmedlemmar.
Anställda och facket 2023:
Skillnad i procentenheter från 2022 inom parentes
68% av sveriges anställda är med i facket (-1)
Tjänstemännen
2,9 miljoner anställda klassas som tjänstemän
73% (+-0) av dem är med i facket
I privat sektor: 69% (+-0), i offentlig sektor: 81% (-1)
2006 var siffran 77%.
71-77% av de anställda i privat sektor omfattas av kollektivavtal
Arbetarna
1,35 miljoner anställda klassas som arbetare
58% (-1) av dem är med i facket
I privat sektor: 55% (-1), i offentlig sektor: 68% (-2)
2006 var siffran 77%.
90-95 av exempelvis industri- och byggarbetare i privat sektor omfattas av kollektivavtal
Bland exempelvis köks- och restaurangbiträden är siffran dock lägre 82-83%
Källa: Den svenska partsmodellen ur ett nordiskt perspektiv (2023), Arena Idé
– Man tänker ju att de som är starka i ena avseendet är det i andra också. Men även i andelen förtroendevalda är tjänstemannafacken svagare. När det gäller Unionen har de rekryterat många på sin inkomstförsäkring, men inte hunnit bygga ut arbetsplatsorganisationen. Men man är medveten om problemet. Traditionellt har man satsat mer på klubbverksamheten på arbetarsidan, säger Anders Kjellberg.
Arbetarna har också närmare till sina fackombud och förtroendevalda än tjänstemännen. Men hos båda kategorierna ses en långsiktig trend mot färre fackklubbar och förtroendevalda.
Rapporten visar bland annat skillnaden genom siffror från arbetarfacket IF Metall och tjänstemannafacket Unionen. Mellan 2006 och 2020 minskade andelen arbetsplatser med facklubb hos IF Metall från 69 procent till 64 procent.
Men tuffare ser det ut hos Unionen. Nästan varannan Unionen-medlem jobbar idag på en arbetsplats utan facklig närvaro. Mellan 2013 och 2019 föll andelen Unionen-klubbar från 48 procent till 45 procent. 2019 hade 52 procent av arbetsplatserna med Unionen-avtal varken klubb eller fackligt ombud.
– Det har betydelse för inte minst arbetsmiljön och den lokala lönebildningen. På tjänstemannasidan har man ju många sifferlösa avtal och lönenivåerna ska göras upp lokalt. Då är det viktigt att facket finns på arbetsplatsen och ser till att allt går rätt till, säger Anders Kjellberg.
Unionen har samtidigt de senaste åren satsat på att öka antalet förtroendevalda. Detta efter ett kraftigt ras från att 2009 ha haft cirka 36 000 förtroendevalda till att 2021 endast ha cirka 27 000. Vid årsslutet 2023 hade 29 053 medlemmar förtroendeuppdrag vilket motsvarar 4,7 procent av de yrkesverksamma fackmedlemmarna.