Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Teknikföretagen: Myt att industrin skulle försvinna STOCKHOLM 20181005 På industritekniska programmet på yrkesgymnasiet i Huddinge utbildas för industrins behov. Foto: Jonas Ekströmer / TT

Teknikföretagen: Myt att industrin skulle försvinna

Avtal 2020 Fredrik Reinfeldt hade fel som hävdade att industrin var "basically gone", konstaterar Teknikföretagen i ett inlägg för industrimärkets betydelse.
Göran Jacobsson
16 mar 2020

Det är en myt att industrin håller på att försvinna och att Sverige blivit ett tjänstesamhälle. Industrin är fortsatt betydelsefull för landets ekonomi och sysselsättning.

Även om tjänstesektorn är mycket stor i Stockholms län så har industrin stor betydelse för ekonomin och jobben i huvudstadsområdet. Industrin bidrar till var tionde jobb, drygt 80 000 arbeten, i länet. Det är Teknikföretagen som beskriver industrins roll i Stockholm län och i Sverige i rapporten – ”Hjärtat i svensk ekonomi”.

– Industrin har outsourcad allt mer av sin verksamhet sedan 90-talet. Industrin och tjänstesektorn blir mer och mer sammanflätad. Industrin skapar alltfler jobb i tjänstesektor och där är många indirekt sysselsatta i industrin, säger Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen och författare till rapporten.

Idag anlitar industriföretag bland annat städare, väktare, it-konsulter och olika slags bemanningspersonal från tjänsteföretag. Tidigare var många av dem direkt anställda i industrin.

I rapporten reder Lena Hagman ut hur många jobb som industriproduktionen står för genom att titta på både direkt och indirekt sysselsatta i industrin. På samma sätt beskriver rapporten industrins betydelse för landets ekonomi. För att få en riktigt bild har de delar av industrins produktion och sysselsättning som ingår i andra sektorers verksamhet räknats bort. Det handlar bland annat om industritillverkning till jordbruk och byggsektorn.

– Jag brinner för det här. Det handlar om att förstå verkligheten och kunna fatta rätt beslut.

17 procent av de sysselsatta

Rapporten argumenterar mot bilden att svensk industri nästan försvunnit och att vi numera lever i tjänstesamhälle. Lena Hagman pekar på förre statsminister Fredrik Reinfeldt som på World Economic Forum i Davos 2013 sa: ”We used to have people in the industry but they are basically gone”.

– Han hade fel. Dagens regeringen verkar dock förstå industrins roll bättre, säger Lena Hagman.

Rapporten visar att 830 000 personer var direkt och indirekt sysselsatta med industriproduktion 2016 och det motsvarar 17 procent av de sysselsatta i landet.

Finanskrisen avgörande

I samband med finanskrisen för drygt 10 år sedan föll produktion och sysselsättning i industrin kraftigt. Delvis har tappet hämtats igen. 2016 var 830 000 direkt och indirekt sysselsatta i industrin.

Före finanskrisen var det dock betydligt fler - 957 000 direkt och indirekt sysselsatta i industrin. I mitten på 90-talet var den sysselsättningstalet bara 5 000 personer högre.

Källa: Teknikföretagen

+ Expandera

För hela landet gäller att 1 industrijobb ger 1,2 jobb bland leverantörer av insatsvaror och tjänster och 1 kronas förädlingsvärde i industrin ger 0,8 kronors förädlingsvärde bland leverantöerna enligt rapporten.

Teknikföretagen räknar även på hur många jobb skatteintäkterna från industrin ger i offentlig sektor. De kommer fram till att industrin sammanlagt skapar jobb för mer än en miljon människor.

Med samma beräkningsmetod skapar industrin 81 000 jobb i Stockholm och av dessa är 10 000 arbeten i offentlig sektor medan resten är direkt och indirekt sysselsatta i industrin.

Mellan fack och arbetsgivare i industrin finns ingen oenighet om industrins betydelse. Stefan Sjöquist är utredningschef hos IF Metall. Han säger:

– Teknikföretagens rapport understryker att Stockholm är en viktig industriregion. Tillverkning och tjänsteproduktion är ömsesidigt beroende av varandra.

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl har samma inställning och hon säger:

– Det finns ingen skiljelinje mellan oss och arbetsgivarna när det gäller synen på industrins betydelse. Däremot gör vi olika ekonomiska bedömningar i avtalsrörelsen.

Seko: Lönerna behöver öka i offentlig sektor

Industrins betydelse för svensk ekonomi påverkar synen på lönebildningen. Alla tycker inte att det är självklart att industrins ska vara löneledande och sätta märke för andra på svensk arbetsmarknad.

Industrin i Sverige

Industrins andel av BNP är 21 procent. 75 procent av industrins produktion går på export. Industrins andel av hela exporten är 54 procent medan tjänstesektorn står för 44 procent.

Industrins betydelse är mycket olika i landets olika delar. Störst betydelse har industrin i Jönköpings län där industrin står för 53,0 procent av länets förädlingsvärde, direkt och indirekt bland industrins leverantörer. Minst betydelse har industrin i Stockholms län där andelen av förädlingsvärdet är 12,7 procent.

Källa: Teknikföretagen

+ Expandera

LO-förbunden i 6F är kritiska mot industrins lönenormerande roll. Valle Karlsson är ordförande för 6F och Seko. Han har läst rapporten och håller till stor del med om att industrin har stor betydelse för landets ekonomi, men han anser att man i lönebildningen måste ta hänsyn till andra sektorer också.

– Bristen på arbetskraft är större i offentlig sektor än i privat. För att människor ska vilja ta jobb inom offentlig sektor behöver lönerna öka och större hänsyn behöver tas till detta i lönebildningen. Dessutom ökar hemmamarknadens betydelse eftersom befolkningen är åldrande och det finns stora investeringsbehov. Detta gör att man måste lyssna mer på offentlig sektor och hemmamarknaden när man sätter märke för löneökningarna.

Göran Jacobsson
16 mar 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan