Men Sverige är kritiskt.
– Vi tror att vi kommer att förlora på det, kommenterar ekonomiprofessor Harry Flam det svenska motståndet. " />
Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Sverige bromsar global skattereform Svenska musiktjänsten Spotify är ett av de svenska bolag som skulle drabbas om OECD:s skatteförslag går igenom. Här sångerskan Margo Price på en Spotify-gala i Los Angeles nyligen. Foto: Phil McCarten /Invision/AP/TT

Sverige bromsar global skattereform

"Googleskatten" OECD diskuterar nu den största globala skattereformen på hundra år för att stoppa techjättarnas avancerade skattplanering. Ett förslag som skulle påverka svenska Spotify.
Men Sverige är kritiskt.
– Vi tror att vi kommer att förlora på det, kommenterar ekonomiprofessor Harry Flam det svenska motståndet.
12 feb 2020

Teknikgiganterna Googles och Apples och andra bjässars avancerade globala skatteupplägg innebär att världens länder sammantaget går miste om uppåt 240 miljarder amerikanska dollar per år (2015), enligt OECD.

Det motsvarar tio procent av den globala företagsbeskattningen.

I Frankrike beräknar man att it-jättar betalar hälften av vad andra bolag erlägger i skatt i Europa.

Digitaliseringen i världen spär på de minskade skatteintäkterna. Samtidigt som konkurrensen kring företagens investeringar i EU gör att många länder sänker bolagsskatterna, vilka kryper allt närmare  nollbeskattning.

Minskad skattebas påverkar välfärd

Pascal Saint-Amans, föreståndare för OECD:s enhet Centre for Tax Policy and Administration, ser så stora risker framför sig med fortsatt skatteflykt att staters suveränitet, deras skattebas och därmed möjligheter att bekosta välfärd och annat eroderar.

– Skatt utgör kärnan i ett lands suveränitet, förklarade han vid ett skatteseminarium i Stockholm häromveckan anordnat av Eso, Expertgruppen för offentliga studier och Sieps, Svenska institutet för Europapolitiska studier. Intresset för ämnet var stort, företrädare för europeiska ambassader och nordiska finansdepartement satt tätt bänkade.

Pascal Saint-Amans liksom EU-kommissionens representant Clare Southwork, chef för sektorn skatt och tullar, lyfte inledningsvis fram att Sverige intagit en särposition i fråga om skatt på digitala tjänster i internationella sammanhang när man vill gå saktare fram än andra länder.

Leif Jacobsson, statssekreterare på finansdepartementet.
Foto: Monica Kleja

Leif Jacobsson, statssekreterare på finansdepartementet, har svårt att se att det finns något problem med dagens globala skatteregler, som han tycker har fungerat väl i hundra år. Bland annat sade Sverige tillsammans med Danmark och Irland nej till det förslag på ”Googleskatt”  som kommissionen lade fram 2018, och förslaget föll eftersom enighet krävs.

– Det är ingen hemlighet att Sverige inte var för en digital skatt i EU, det var ingen stor fråga för oss först. Frankrikes finansminister Bruno Le Maire och OECD:s generalsekreterare Angel Gurria på en presskonferens i Paris om skatent på Googles och andra teknikjättars försäljning.
Foto: Francois Mori, AP/TT[/caption]

Gafaskatten på is

Den franska Gafaskatten (Google, Apple, Facebook och Amazon) är dock lagd på is under tiden som samtal förs mellan den franska presidenten Emmanuel Macron och USA:s president Donald Trump. Den senare hotar införa tulltariffer på franska viner om Gafaskatten genomförs.

USA:s finansminister Steven Mnuchin har samtidigt i ett brev till OECD:s generalsekreterare José Ángel Gurria förklarat att USA ”starkt motsätter” sig skatt på digitala tjänster som kan diskriminera amerikanska bolag.

Skatt på digitala tjänster i USA

Amerikanska delstater har i allt högre grad börjat beskatta digitala tjänster. Efter en viktig dom i Högsta domstolen  juni 2018, S.Dakota v. Wayfair, kan större företag inte utnyttja att de inte har någon fysisk närvaro i en stat för att slippa betala skatt på digitala tjänster som tidigare var fallet. Delstaten South Dakota  fick rätt att införa samma regler för digitala försäljare utan fysisk närvaro som  för bolag med kontor i delstaten. Och fler delstater har följt efter.  Och även 38 städer och andra lokala orter har moderniserat sin beskattning av digitala tjänster. Utvecklingen kan följas via denna sammanställning.

Källa: The Balance, och Sales Tax Institute

+ Expandera

Den 31 januari enades så 137 länder i OECD om att gå vidare och utreda förslag nummer ett, men i fråga om förslag två nåddes ingen konsensus.

– Vi har tagit aktiv del i diskussionerna i OECD eftersom vi är intresserade, och skatteundvikande och urholkning av skattebasen är viktigt för oss i ett land som är så högt beroende av export och multinationella bolag i förhållande till vår storlek, sade Leif Jacobsson på seminariet.

Sverige vill ha enklare regler

Men finansdepartementet är än så länge inte nöjda med utfallet.

Enligt Leif Jacobsson går OECD för fort fram; mer ekonomisk analys behövs. Dessutom anses båda förslagen vara för krångliga. De behöver bli tydligare, robusta och lätt förutsägbara, lyder kritiken från svenskarna.

Även TUAC, en facklig organisation som agerar rådgivare till OECD, tycker enligt ett uttalande nyligen att de är för komplicerade.

TUAC pekar på att förslag nummer ett även innehåller godtyckliga begrepp och ökar risken för skatteplanering och kryphålstrixande..

Små stater anses också överlag kunna förlora på dem.

– Vad de skulle betyda för investeringar, FOU och så vidare, är en stor fråga för oss eftersom vi spenderar en så stor andel av vår BNP på forskning. Vi tror att vi skulle förlora på det i framtiden, säger Leif Jacobsson

Michael Devereux, professor i företagsbeskattning vid Oxford universitet. Foto: Monica Kleja

Clare Southwork, från EU-kommissionen, liksom professor och experten på företagsbeskattning Michael Devereux, från Oxfords universitet, pekar istället på riskerna med att inte förändra dagens skattesystem, utan att behålla status quo.

Om inget görs kan allt fler bolag komma undan med att inte betala någon skatt alls, menar de.

Skatten som Storbritannien planerar införa i vår, liknas av Michael Devereux vid en slags Robinhood-skatt eller som han kallar den ”Suttonskatt”, efter den amerikanske bankrånaren Willy Sutton. Den brittiske forskaren  anser att det är hart när omöjligt att, i internationell kontext, avgöra exakt var värde skapas och har lagt fram ett eget förslag om en destinationsbaserad vinstskatt.

Svenska forskarna i nationalekonomi Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, och Karolina Ekholm, professor vid Stockholms universitet, är båda tveksamma till lösningar som innebär minskat nationellt självbestämmande, och menar att länder självklart måste sätta sina egna intressen först.

Det förslag som man diskuterar är för krångligt, det är jättekrångligt. Det kommer att leda till  en massa dispyter och de enda som tjänar på det egentligen är juristerna som håller på med sådana här saker.

Forskarkollegan Harry Flam, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet, är mer positiv till en global skattereform, men noterar också han problem med OECD:s initiativ så här långt.

– Det förslag som man diskuterar är för krångligt, det är jättekrångligt. Det kommer att leda till  en massa dispyter och de enda som tjänar på det egentligen är juristerna som håller på med sådana här saker.

– Och om man nu ska gå den här vägen, så tycker jag att man ska göra det på ett väldigt enkelt sätt. Och det jag föreslår är ungefär vad Frankrike och Storbritannien redan har tänkt göra på egen hand. Nämligen en omsättningsskatt eller hellre en vinstskatt i proportion till omsättningen i landet som andel av total omsättning.

På digital försäljning?

–Ja, Google till exempel får intäkter genom annonsering. De säljer också data om de som använder Google och tjänar pengar på att annonsörerna är intresserade av användarna.  Men då resonerar Storbritannien och Frankrike och andra länder som så att värdet för Google, bolagets intäkter, dels har kommit utav var Google tillhandahåller plattformen dels av att användarna skapar data om sina intressen och vad de söker på och så vidare.

Varför är Sverige så emot de nya digitala skatterna, bedömer du?

– Det är som Jacobsson säger. Vi tror att vi kommer att förlora på det. Och vi kan inte förlora kontrollen över våra skatteintäkter utan måste veta vilka konsekvenserna kan bli. Om vi går med på ett sådant här skatteförslag kanske vi förlorar skatteintäkter.

12 feb 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan