– Jag tror att alla som ser siffrorna känner oro, säger August Tapojärvi, ung och fackligt aktiv.
Han sitter i Unionens förbundsstyrelse, 28 år gammal, och är en av de yngsta fackliga företrädarna på mycket hög nivå i landet.
– Låter vi det här bero nu kan det bli stora ekonomiskt och hälsomässigt dyra konsekvenser för hela samhället, säger han till Arbetsvärlden.
Lösningar måste fram
Han understryker att politikerna måste ta fram lösningar omedelbart, annars kommer hans generation lida som pensionärer. Okunnighet ligger bakom att de yngre inte ryter ifrån i pensionsfrågan, bedömer Tapojärvi.
Unga bör engagera sig för att få bättre pensioner i framtiden, anser August Tapojärvi. Privat bild.
– Ja, de unga vet inget eller väldigt lite om detta. Här har Unionen en utmaning och måste se till att frågan kommer upp på dagordningen. Hela samhället kommer att straffas annars.
När Sverige i mitten av 1990-talet sa adjö till ATP-systemet och dagens allmänna pensionssystem infördes, ändrades även grundsynen på pensionen.
Individerna får ta smällen
Tidigare fick arbetsgivarna höjda avgifter till systemet om pensionerna inte räckte till löftet. Numera får den enskilde individen lägre pension om de inbetalade avgifterna inte räcker till 60 procent av den tidigare lönen.
Just detta ser vi exempel på när uppgifter från pensionsmyndigheten visar att dagens unga inte kommer i närheten av de 60 procent i allmän pension som politikerna har lovat.
Se på myndighetens kurva över hur mycket det allmänna systemet ger i pension här nedan. Den visar att dagens unga på arbetsmarknaden som bäst får 40 procent i pension om de blir pensionärer vid 65 års ålder.
Inte ens om de arbetar till sin 70-årsdag når de upp till 60 procent, utan får mellan 53 och 56 procent i pension, visar uppgifter från TCO.
Många ungdomar är i dag medvetna om hur mager den framtida pensionen kommer att bli. Var tionde ung person under 24 år sparar redan privat till pensionen, visar uppgifter från Alecta, som förvaltar de kollektivavtalade tjänstepensionerna för tjänstemän och akademiker.
Undersökningen visar också att de unga i allmänhet bedömer att deras pensionsålder blir 70 år. Var fjärde person i undersökningen är redan vid unga år oroliga för pensionen.
– Man ska inte bara överleva sedan man lämnat arbetslivet, utan också kunna leva och må bra.
– När politikerna inte lyckats så bra som vi önskar har i alla fall arbetsmarknadens parter gjort sitt. Genom flexpensionen försöker vi stärka upp systemet lite grand, säger August Tapojärvi.
Men han konstaterar att grunden för en trygg ålderdom måste ändå vara det allmänna pensionssystemet.
– Man ska inte bara överleva sedan man lämnat arbetslivet, utan också kunna leva och må bra.
– Vi uttrycker oss mindre med slagord och knutna nävar. I stället framhåller vi verkliga lösningar på problemet.
Privat sparande och tjänstepension kanske kan vara det som räddar äldre från fattigdom på ålderns höst. Men dessa former av kompletterande pensioner ska inte ersätta för låga pensioner från det allmänna systemet, poängterar Peter Hellberg, tillförordnad TCO-ordförande.
– Allmänna pensionen ska leva upp till löftet om 60 procent, säger han till Arbetsvärlden.
Storstrejk lamslår Frankrike
Runt om i Europa har stora fackliga demonstrationer genomförts i protest mot olika regeringars pensionsreformer. I dag torsdag kommer Frankrike lamslås av en storstrejk när bland annat tåg, tunnelbana och bussar kommer stå stilla i protest mot president Emmanuel Macrons reform och höjning av pensionsåldern.
Varför är inte facket argare än det är i Sverige?
– Vi för en dialog med politikerna i konstruktiv ton. Det kan uppfattas som om vi inte är arga, men vi uttrycker oss mindre med slagord och knutna nävar. I stället framhåller vi verkliga lösningar på problemet.
TCO: Höjd avgift räcker inte
En anledning till de låga allmänna pensionerna är att den avgift på 18,5 procent som skulle finansiera systemet inte införts fullt ut. Politikerna har stannat på 17,2 procent.
En höjning till rätt avgift skulle dock inte lösa hela problemet, enligt Peter Hellberg.
– Det är ett första steg. Sedan handlar det om en höjning av pensionsåldern, som är en del av att bibehålla en rimlig nivå på pensionsåldern när medelåldern stiger. Men hela systemet behöver ses över.
M och S lovade 60 procent
När den borgerliga Bildtregeringen på våren 1994 lade fram en proposition om pensionerna var man överens med socialdemokraterna, som efter valet samma år fick ta över regeringsmakten och införa den nya allmänna pensionen.
Syftet med systemet var att göra det ekonomiskt stabilt. Det skulle också klara den demografiska utvecklingen med en större andel äldre befolkning.
I propositionen skriver Bildtregeringen detsamma som pensionsgruppen med socialdemokraterna kommit fram till, att pensionerna allmänt sett ska ligga på samma nivå som de 60 procent svenska folket var vant vid. Man konstaterar också att pensionsförmånerna inte är för höga och att det inte finns skäl till en allmän försämring av dem.