Svensk konkurrenskraft är beroende av kvinnliga IT-stjärnor Tillväxtverket och Universitetskanslerämbetet vill se större satsningar på digital spetskompetens. Foto: Izabelle Nordfjell / TT / kod 11460

Svensk konkurrenskraft är beroende av kvinnliga IT-stjärnor

Digitalisering För att få fram nödvändig digital spetskompetens krävs avancerad forskning och utbildning, men också mer fokus på samarbete över yrkes- och branschgränser. Det menar två projektledare från Tillväxtverket och Universitetskanslersämbetet som i en ny rapport slår fast att fler kvinnor i IT-branschen är nyckeln till att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella digitala konkurrensen.
Gert Lundstedt
31 mar 2022 | 17:46
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

En gigantisk strukturomvandling av svensk arbetsmarknad förbereds samtidigt som vi är mitt uppe i den. När OECD häromåret gjorde en översyn av Sveriges digitala omställning konstaterades att bristen på digitala specialister och digital spetskompetens var en flaskhals för innovation och tillväxt i Sverige.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige till exempel uppskattar att det redan 2024 kommer saknas 70 000 tillsatta jobb. Jobb inom näringsliv och offentlig sektor, och där alltifrån cybersäkerhet till vård är viktiga branscher och sektorer.

Sverige ska klara den globala konkurrensen

Därför arbetar Tillväxtverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) sedan tre år på regeringens uppdrag med att ta fram lösningar för tillgången till digital spetskompetens för att Sverige ska stå sig i den globala konkurrensen. Projektet, Digital Spetskompetens lägger fram sin slutrapport i höst, men har redan nu publicerat delrapporten Främjande av digital spetskompetens.

– Vi vill att förslagen när de läggs på Regeringskansliets bord i höst ska vara väl kända och förankrade hos näringsliv, utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter och myndigheter, säger Josef Lannemyr på Tillväxtverket som projektleder uppdraget tillsammans med Jonas Öhlin på UKÄ.

För att driva sådana här frågor behövs det ett forum där alla parter kan samlas. Så man inte jobbar i stuprör

Kompetensförsörjningen av digital spetskompetens ska förbättras genom action och skarpa reformer.

– Utvecklingstrenderna har förstärkts sedan vi fick uppdraget 2019. Den gröna omställningen sker inte utan digitaliseringens hjälp. Händelserna i Ukraina, liksom attackerna förra året mot Coop och Kalix kommun har lyft frågan om cybersäkerhet, säger Josef Lannemyr.

Jonas Öhlin fyller i:

– På vårdområdet skapar digitaliseringen närmast oändliga möjligheter för nya metoder att förbättra vårdflödet.

Krävs utbildning på bredare front

Ett konkret exempel som de menar blixtbelyser nyttan med digitaliseringens möjligheter är förra årets AI-svensk, överläkaren Markus Lingman i Region Halland.

– Han kapade en algoritm som kartlade över tusen olika faktorer för att med 90 procents säkerhet kunna förutspå vilka patienter som skulle behöva återinläggas på sjukhus.

För att få fram nödvändig digital spetskompetens krävs avancerad forskning och utbildning, men också utbildning på en bredare front för att svara mot behovet av arbetskraft. För det handlar inte främst om fler utbildningsplatser på Teknisk högskolan menar de två projektledarna.

Händelserna i Ukraina, liksom attackerna förra året mot Coop och Kalix kommun har lyft frågan om cybersäkerhet

– Nej, det behövs olika typer av utbildningsmöjligheter som kompletterar varandra, säger Jonas Öhlin.

Det handlar om att nyttja utbildningsystemet på ett bättre sätt, förklarar han. Alla behöver inte lång teoretisk utbildning för att bli digitalt spetskompetenta.

– Det kan räcka med en kort kurs på en yrkeshögskola eller likande för att kunna ta vara på digitaliseringsmöjligheter.

Självkörande bilar kräver bättre samarbete

Vilka tjänster och produkter skulle vi få se om fler lärare, verkstadsarbetare eller arkeologer hade bättre förståelse för och kunskaper om programmering, frågar han retoriskt.

Han tar självkörande bilar som exempel. För att de ska bli verklighet på våra gator behöver personer med särskild teknisk kompetens inom till exempel AI göra gemensam sak med kunniga inom fordonstillverkning, liksom expertis inom juridik och etik.

– Det behövs tvärkompetenser i arbetskedjan, att vi lyckas bryta yrkes- och branschgränser för att vi som samhälle ska lyckas med implementering och innovation av nya tekniker.

Det behövs olika typer av utbildningsmöjligheter som kompletterar varandra

Därför måste vi, menar han, tänka att spetsen är bred och en enskild civilingenjörsutbildning inte räcker för att täcka samhällets behov av digital spetskompetens.

För att Sverige ska klara detta krävs en kraftmobilisering. Delrapporten pekar på tre områden där satsningar behöver göras:

*Förbättrad samverkan
*Utbildnings- och forskningsinsatser
*Ökad kunskap

För att få struktur på arbetet föreslås inrättandet av ett Samverkansråd.

– För att driva sådana här frågor behövs det ett forum där alla parter kan samlas. Så man inte jobbar i stuprör, säger Josef Lannemyr.

Fler kvinnor behövs inom IT-branschen

I Samverkansrådet föreslås representanter för arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare ingå, liksom aktörer med regionalt utvecklingsansvar, myndigheter och studentföreträdare.

– Arbetsmarknadens parter har en central roll i det livslånga lärandet. I att bevaka arbetskraftens intressen i en genom yrkeslivet kontinuerlig fortbildning, menar Josef Lannemyr.

En fråga ett Samverkansråd kommer behöva fundera extra noga över är jämställdheten. Nyligen publicerade utredningen en rapport som pekade på betydelsen av att öka antalet kvinnor inom IT.

Sverige kan ofta inte tävla med löner, men det finns andra värden som vi kan erbjuda

– Det här är en av de största frågorna på området. Får vi bara upp andelen kvinnor så är det ett snabbt sätt att täcka kompetensbehoven, understryker Jonas Öhlin.

Internationellt och inom EU ligger Sverige ändå långt framme inom digital spetskompetens. Men konkurrensen är hård.

– Sverige kan ofta inte tävla med löner, men det finns andra värden som vi kan erbjuda. Som bättre livbalans, att kunna kombinera familj och yrkesliv, säger Josef Lannemyr och fortsätter:

– Och vi kan erbjuda större frihet inom det akademiska, kombinera forskande med att driva bolag, vilket inte går på alla ställen.

Stor efterfrågan på ukrainska specialister

En kompetensreserv som plötsligt öppnat sig är flyktingarna från Ukraina.

– Här finns många IT-specialister som absolut kan täcka ett behov på arbetsmarknaden. Vi får se var det landar. På lång sikt känns det osäkrare. Vi får se hur många som stannar, säger Jonas Öhlin.

Vilken kompetens det handlar har de svårt att precisera, men Josef Lannemyr tillägger:

– Det finns många svenska bolag som har konsulter och produktion i Ukraina, och vi har hört att de försöker plocka hit så många som möjligt.

Den 31 oktober lägger utredningen fram sitt slutbetänkande.

Gert Lundstedt
31 mar 2022 | 17:46

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev