De senaste åren har rika länder blivit mer ekonomiskt ojämlika i den aspekten att de 10 procent som tjänar mest får en allt större del av den totala inkomsten. Det finns ett samband mellan ökad ekonomisk ojämlikhet och sämre tillväxt och det kan också finnas en risk att de som tjänar mest kan manipulera det ekonomiska systemet så att det blir än mer förmånligt för dem.
En kommande forskningsrapport från Internationella valutafonden IMF visar att det finns ett samband mellan låg facklig anslutningsgrad och ökade inkomster för dem i toppen. Hälften av den 10-procentiga ökning som de bäst betaldas inkomster har ökat med sedan 1980-talet kan förklaras av fallande anslutningsgrad. Detta är den första studien som visar att fackligt inflytande inte bara påverkar inkomstfördelning bland låga och medelinkomster, utan även för de högsta inkomstgrupperna. De två forskarna Florence Jaumotte och Carolina Osorio Buitron resonerar kring tänkbara orsaker till sambandet. Om facket lyckas dåligt med att höja lönerna för anställda med låga och medelinkomster kommer en större del av inkomsterna att hamna i den högsta andelen. En svag facklig rörelse gör också att facket får sämre inflytande i beslut som rör exempelvis vd-löner. Dessutom har fackföreningar med färre medlemmar också ett svagare politiskt inflytande och påverkar därmed inte fördelningspolitiken.
Rapportförfattarna föreslår att regeringar ska tackla orättvis ojämlikhet genom reformer som ger aktieinnehavare och anställda mer inflytande över företagsledningars löner och underlättar kollektivavtal.
Mer info om studien
Florence Jaumotte och Carolina Osorio Buitron, båda på IMF:s forskningsavdelning, har tittat på utvecklingen i löneskillnader och facklig anslutningsgrad mellan 1980 och 2010 i ett antal "avancerade ekonomier", däribland Sverige.
Läs deras artikel här.