Stor irritation hos polisen efter omorganisationen

Polisen Den stora omorganisationen inom Polisen skulle leda till förbättringar men har istället gjort det rörigt, stressigt och ökat arbetsbelastningen. När även lönekraven nobbades fick poliserna nog. Flera tusen poliser har nu gått samman under parollen ”Nu räcker det.”
11 nov 2015
Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet. Foto: Pernille Tofte.

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet. Foto: Pernille Tofte.

Poliser som manifesterar på gator och torg för förbättrade villkor och högre löner, massundertecknade brev till rikspolischefen och politiker om de orimliga arbetsförhållandena och så en stämning mot staten. Den senaste tiden har missnöjet inom polisen blivit minst sagt synligt.

Det är flera faktorer som lagt grunden för den nu så djupa besvikelsen bland landets poliser. Man skulle kunna säga att startskottet gick när omorganisationen inom Polisen sjösattes den första januari 2015. De senaste tio månaderna har myndigheten gått igenom den största omvandlingen av en statlig verksamhet i modern tid, vilken inneburit att 28 500 medarbetare i 23 myndigheter har samlats i en.

Facket positivt till nya organisationen

Tidigare hade varje myndighet en egen verksamhetsplan och bestämde själva hur polisens mål skulle tolkas. Nu är det istället ett nationellt och gemensamt styrdokument. Rikspolischefen ska ge de övergripande förutsättningarna för verksamheten men istället för detaljstyrning är ledordet nu delegering och varje medarbetare ska få ta ett större eget ansvar.

När den nya organisationen ännu var en pappersprodukt var det mesta frid och fröjd. Polisförbundet ställde sig bakom förändringen eftersom de såg fördelarna med en mer sammanhållen polis. Det skulle göra polisuppdraget tydligare och mer enhetligt, menade polisernas fackliga företrädare. Man såg från förbundets sida även positivt på att regionerna gemensamt skulle kunna dra nytta av specialistkompetenser som tidigare varit svåra för varje enskild myndighet att ha tillgång till och framför allt såg man fördelen med huvudtanken om att den nya organisationen skulle föra poliserna närmare medborgarna.

För lite resurser till genomförandet

Oredan började när det hela skulle omvandlas till praktisk verklighet. Främst för att omorganisationen är så underfinansierad enligt Polisförbundet.
– Kostnaden som den oberoende utförandekommittén kom fram till var rimlig för att kunna genomföra förändringarna har man helt bortsett ifrån. Nu genomförs den utan att tillsätta resurser för det. Lokaler ska hittas, personal rekryteras och utbildas och poliser ska hitta sin plats i organisationen och det samtidigt som den ordinarie verksamheten ska pågå som vanligt. Det är ohållbart, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Börje Öhman, presschef på Polismyndigheten, anser att det mesta med omorganisationen fungerat som planerat men att det är svårt att förutse alla utmaningar som så stora förändringar för med sig.
– En sak som kanske skulle betonats mer är tålamod. Det tar tid och kommer att ta hela 2016 innan den nya organisationen är på plats. Något som tydligt visat sig ta längre tid än planerat är tillsättningen av nya chefer, först på enhets- och sektionsnivå och nu på gruppchefsnivå. Polismyndigheten har underskattat tiden det tar med annonsering, rekrytering, förslag, förhandling, beslut, tillsättning och tillträde, säger Börje Öhman.

Enligt Lena Nitz har den nya organisationen bidragit till en oreda och en ökad belastning för poliserna. Hon har förståelse för att förändringar av den här storleken inte kan göras helt bekymmersfritt, men menar att ingen kunnat räkna med så allvarliga brister som det blivit. Tålamodet tryter.
– När även löneförhandlingarna strandade blev det droppen som fick bägaren att rinna över. Frustrationen växte, poliser på olika håll i landet visade öppet sin besvikelse och alltfler poliser slöt upp bakom vår paroll ”Nu räcker det.”, säger Lena Nitz.

Rikspolischefen svarade på kritiken

Dan Eliasson, rikspolischef. Foto: Lars Hedelin

Dan Eliasson, rikspolischef. Foto: Lars Hedelin

Den 10 november svarade rikspolischef Dan Eliasson på de drygt 2 000 klagobrev han tagit emot från poliser. Han skriver i sitt svar att poliser har ett starkt engagemang och att det är någonting som man ska bygga vidare på, utan att förminska det missnöje som finns. Dan Eliasson förklarar också att en starkt bidragande orsak till att dagens löneläge och arbetstidsvillkor inte upplevs som tillfredsställande är den fördelaktiga pensionslösning som förhandlades fram för några år sedan. I den överenskommelsen var Rikspolisstyrelsen överens med Polisförbundet om att höja pensionsavsättningen i utbyte mot mer arbetstid och att de avstod löneutrymme.

Enligt Lena Nitz är läget är allvarligt.
– Alltfler poliser lämnar nu yrket. Arbetsgivaren måste börja lyssna på sina medarbetare och få tillbaka polisernas engagemang, säger Lena Nitz.

– Polismyndighetens ledning har bjudit in arbetstagarorganisationerna till samtal för att se om vi kan komma fram till en gemensam problembild och vad som sedan konkret kan göras åt situationen för att minska missnöjet, svarar Börje Öhman, presschef på Polismyndigheten.

11 nov 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan