Statsbidrag ska ge fler lågstadielärare

Satsningen är en del av regeringens lågstadielöfte om tidiga insatser riktade till elever med behov av ett extra stöd. Med start i höst ska kommuner och fristående skolor börja ta del av statsbidraget för att anställa fler lärare, speciallärare och specialpedagoger. Det nya statsbidraget ska sedan fortsätta att utgå med två miljarder om året.
Det råder politisk enighet i riksdagen om att öka lärartätheten för de yngre eleverna. En motsvarande satsning på fanns i Alliansens budget som röstades igenom i riksdagen i december 2014.

Ett villkor för statsbidraget är att skolans huvudmän – kommunerna och de fristående skolorna – kan visa upp en strategi för hur de ska möta skolans rekryteringsbehov. Det är just denna koppling som, enligt Sandra Ahlstrand, politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet, är det verkligt nya i satsningen.

”Det som saknas i specifikationen är lönen, som är det absolut viktigaste rekryteringsverktyget.”

Maria Rönn, Lärarförbundets vice ordförande.

Maria Rönn, vice ordförande i Lärarförbundet säger att satsningen är mycket bra och välkommen. Lärarförbundet har länge förespråkat rekryteringsplaner, som tas fram i dialog med fackliga organisationer, för att hantera skolans utmaningar och den lärarbrist som hotar att växa de kommande åren.
– Det är viktigt med satsningen för att komma till rätta med svårigheterna som många elever i tidig ålder har. Ju tidigare hjälpen sätts in desto mindre blir behoven av extra stöd längre fram.
– Det som saknas i specifikationen är lönen, som är det absolut viktigaste rekryteringsverktyget. Det måste kommunerna använda sig av för att behålla lärare och för att rekrytera behöriga lärare.

”Det blir en kamp och en dragkamp om att hitta rätt personer.”

Kommunerna ligger olika långt framme när det gäller rekryteringsstrategier, enligt Maria Rönn. En del är långt framme, för andra återstår arbetet att göra.

Per-Arne Andersson, SKL. Foto: Thomas Carlgren

Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting, ser att en lärarbrist hotar på sikt, om inte en rad insatser görs.
– Det problematiska är att det saknas välutbildade lärare, speciallärare och specialpedagoger. Det blir en kamp och en dragkamp om att hitta rätt personer.
– Men om det här statsbidraget ska fungera redan till i höst måste skolor och huvudmän få tydligare riktlinjer om hur mycket mer pengar man har att röra sig med och vilka kriterier som en rekryteringsstrategi ska uppfylla. Redan i april måste förvaltningscheferna börja söka efter nya lärare.

Niklas Daoson, S, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Östersund, är positiv till helheten i förslagen.
– Vi välkomnar alla förstärkningar. Skolan har behov av stora resurser.
Klarar ni rekryteringen av lärare till de lägre stadierna på kort sikt?
– Ja, det ska vi göra, vi har det bra bemannat i dag. Men det blir en utmaning för oss som för alla andra framöver. Vi ser att det blir problem med matte- och NO-lärare. Det krävs åtgärder även på nationell nivå för att tillräckligt många ska kunna och vilja utbilda sig till lärare.

Skolborgarrådet i Stockholm, Olle Burell, S, säger att man kommer att klara kraven på statsbidrag redan i höst:
– Vi har en strategi på plats.