Splittrad verklighetsbild inför avtalsförhandlingarna Sedan coronapandemin slog till i våras har parternas syn på årets löneavtal glidit isär. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Henrik Montgomery/TT.

Splittrad verklighetsbild inför avtalsförhandlingarna

Avtal Motsättningarna om lönepåslagens storlek är större nu än före Coronautbrottet. Arbetsgivarna har backat från sitt lönebud och vill nu inte se några kostnadsökningar alls medan facken har samma lönekrav som tidigare.
– Fakturan för löneökningar skulle vi få  skicka till staten och skattebetalarna, säger Tomas Undin, förhandlingschef hos Teknikföretagen.
Göran Jacobsson
3 sep 2020

Tomas Undin hänvisar till att det är hundratusentals anställda i industrin som är korttidspermitterade och de får en del av sin lön från staten.

Industriförhandlingarna återupptas den 1 oktober och ska vara klara till sista oktober. Förhandlingarna börjar inte om utan tanken är att de ska fortsätta där parterna gjorde paus i våras. Industrins egna medlare – opo – tar tag i förhandlingarna direkt.

I februari la arbetsgivarna fram ett bud på 1,4 procent och Tomas Undin är nu glad att facken inte accepterade budet.

Tomas Undin.

Teknikföretagens förhandlingschef hänvisar till att industrins parter även ska ta hänsyn till hur den övriga ekonomin utvecklas.

– En stor del av näringslivet som hotell- och restaurangbranschen, den del av transportsektorn som sysslar med persontransporter och stora delar av handeln saknar helt betalningsförmåga. Detta och alla korttidspermitterade gör det orimligt att påföra några kostnadsökningar. 2020 är ett förlorat år, säger Tomas Undin.

Facken konstaterar att arbetsgivarna brukar säga att det inte finns utrymme för lönehöjningar. De ser sitt lönekrav som väl avvägt. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt säger:

Martin Wästfelt.

– När vi ställer krav har vi alltid ett långsiktigt perspektiv. Vi triggar inte heller kraven när ekonomin går bra. Det ger stabilitet och det är tack vare detta vi har haft en god löneutveckling.

Hos IF Metall tror man att den värsta nedgången till följd av Coronapandemin är över. Tidigare har 90 000 medlemmar i IF Metall haft korttidsarbete. Fackets bild är att antalet halverats.

Veli-Pekka Säikkälä säger att många företag nu börjar köra för fullt och han pekar särskilt på bilindustrin.

Även Unionens Marin Wästfelt ser en liknande utveckling. Han lyfter fram Scania, där tjänstemännen inte längre är korttidspermitterade. Det är heller inte särskilt många lokala förhandlingar  om korttidsarbete och under augusti har varslen om uppsägning inte ökat, förklarar Martin Wästfelt.

I avtalsförhandlingarna under oktober ska parterna komma överens om löneökningarnas nivå, avtalsperiodens längd och fördelning av löneökningarna.

Det går inte att göra en vettig bedömning

Teknikföretagens Tomas Undin har svårt att acceptera en lång avtalsperiod.

– Det går inte att göra en vettig bedömning av den ekonomiska utvecklingen. Det talar för en kortare avtalsperiod, säger Tomas Undin.

Fakta: Förhandlingarna

Avtalsförhandlingarna i oktober kommer att handla om nivå på löneökningarna, avtalets längd i tid och om fördelning av löneökningarna.

I mars beslutade parterna att skjuta på avtalsförhandlingarna på grund av Coronapandemin. Nu fortsätter förhandlingarna där parterna gjorde paus i våras.

När förhandlingarna avbröts i våras var en stor del av de förbundsvisa förhandlingarna och förhandlingarna på olika avtalsområden klara på så vis att parterna hade bestämt vad man tänkte ändra på och vad som inte skulle ändra. Dessa diskussioner handlade inte om lön utom om andra förändringar i kollektivavtalen.

LO och Svenskt Näringsliv enades i våras om en ny pensionsöverenskommelse. Den förutsätter dock att löneavtalet som sluts nu är på 29 månader.

Det är industrins parter som förhandlar först. Avtalet som industrins parter ingår kommer att styra lönepåslagen i alla andra avtal. Industrin sätter märket eller normen för avtalshöjningarna.

Fack och arbetsgivare i industrin tecknar 55 avtal och det berör omkring 500 000 anställda. Hela höstens avtalsförhandlingar omfattar runt 500 avtal och nästan 3 miljoner anställda. Det finns omkring totalt 700 avtal på den svenska arbetsmarknaden.

+ Expandera

Veli-Pekka Säikkälä vill avvakta ekonomiska prognoser och höra vilka bedömningar arbetsgivarna gör innan han har någon uppfattning om avtalsperiodens längd.

Martin Wästfelt tänker sig att avtalsperiodens längd kommer att falla på plats under slutförhandlingarna.

Bland de fördelningsfrågor som ska behandlas i förhandlingarna finns LO-förbundens krav på en låglönesatsning som innebär att alla med en månadslön lägre 26 100 kronor ska få ett krontalspåslag istället för en procentuell ökning. För tjänstemännens del handlar det om flexpension och VAB-tillägg.

En öppen fråga är retroaktiva lönepåslag. Unionens Martin Wästfelt förklarar att facken inte kan gå i konflikt för retroaktiva löneökningar eftersom avtalet har förlängts, vilket innebär att nuvarande avtal löper fram till sista oktober.

När förhandlingarna avbröts i våras var en del av förhandlingarna som inte handlar om lön genomdiskuterade.

– Om allt annat löser sig tror jag inte att det blir någon större förändring när det gäller de delar som vi pratade om i våras, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsgivarnas Tomas Undin tror inte heller att frågorna vid sidan om lönen kommer orsaka några problem.

– Jag tror inte det blir några låsningar kring dessa frågor. Det finns inga stridsfrågor på industrins område, säger han.

Alla tre förhandlare tror att de pågående förhandlingarna om anställningsskydd och omställning kan påverka avtalsförhandlingarna i oktober. Unionens Martin Wästfelt säger:

– Utgångspunkten är att de inte ska påverka avtalsförhandlingarna, men alla förhandlingar påverkar. Ett nytt anställningsskydd skulle bidra till stabiliteten.

IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä säger att det blir dålig stämning och tyngre att komma överens om löner om parterna inte lyckas i las-förhandlingarna.

Öppnar för bonus till vårdanställda

Teknikföretagens Tomas Undin säger:

– Risken finns att de påverkar avtalsförhandlingarna. Allra helst om det inte blir någon överenskommelse särskilt med tanke på att det inte är någon tid mellan de två förhandlingarna.

Fackförbundet Kommunal vill ha lönespåslag som är större än industrins åt sina utbildade medlemmar.

Teknikföretagens Tomas Undin föreslår att de ska få en engångssumma.

– Vården har gjort en storartad insats under pandemin. Det handlar om en extraordinär insats under en begränsad tid och för detta borde de anställda få en engångssumma, en gratifikation eller en bonus.

– Jag passar mig dock noga för att ange någon summa, säger han.

Hos Kommunal uppmärksammar man Tomas Undins uppfattning.

– Vi noterar att en av industrins parter ser att vi behöver mer än industrinormen. Hur det ska se ut vill vi utforma själva i våra förhandlingar, säger Johan Ingelskog, chef för avtalsenheten hos Kommunal.

Kommunal får dock inget stöd hos Industrifacken. Vare sig IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä och Unionens Martin Wästfelt ger något direkt stöd till förslaget om en engångssumman och båda säger att det är industrinormen som ska styra löneutvecklingen. Martin Wästfelt säger att Industriavtalet gjort att alla löntagare haft en god löneutveckling sedan slutet på 90-talet.

– Kommunal har tjänat på avtalsmodellen, säger han.

Kommunals Johan Ingelskog är inte förvånad över deras uppfattning.

– Vi har ju ställt oss vid sidan av LO-samordningen, säger han.

Nyheter
Göran Jacobsson
3 sep 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan