Jobben, skolan, klimatet och välfärden.
Så sammanfattade finansminister Magdalena Andersson, (S), tilläggsbudgetens innehåll på onsdagen.
Och målet med prioriteringarna är enligt finansministern att se till att på olika sätt bygga bort flaskhalsar i samhället: utbilda och skapa jobb där det saknas arbetskraft och bygga och underhålla där det saknas bostäder och infrastruktur.
Överenskommelse med Vänsterpartiet
Det mesta innehållet i tilläggsbudgeten var känt sedan tidigare, och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.
Reformerna som föreslås kostar totalt 8 miljarder kronor. Finansieringen av de reformerna kommer till stor del från slopandet av arbetsgivaravgiftens ungdomsrabatt som genomförs i ett första steg den 1 augusti i år, för att tas bort helt och hållet den 1 juli 2016. Här får regeringen en inkomst i år på nästan 5,5 miljarder kronor, och drygt 15 miljarder 2016 och drygt 18 miljarder 2017 och framåt.
Argumentet för att ta bort ungdomsrabatten är att utvärderingar visar att kostnaden per skapat jobb är hög, och enligt IFAU är det tveksamt om den har minskat arbetslösheten bland unga utan gymnasieutbildning, den grupp som har svårast att komma in på arbetsmarknaden.
Mer personal prioriteras i äldrevården
Vänsterpartiet står bakom den allra största enskilda posten i tilläggsbudgeten: en miljard ska gå till mer personal i äldreomsorgen 2015, därefter dubblas den satsningen till två miljarder kronor om året.
Men det är bara 60 miljoner kronor av den miljarden som hämtas utanför äldrevården, i år tas resten genom att tidigare beslutade projekt i äldreomsorgen läggs ner i stället.
Höjd a-kassa stor post
Näst största posten i tilläggsbudgeten är höjningen av taket och grundbeloppet i a-kassan, som Arbetsvärlden har berättat om tidigare. Höjningen ska införas den 7 september i år, och beräknas kosta 880 miljarder 2015, därefter budgeterar regeringen en kostnad på cirka 2,8 miljarder om året.
Både utbildningskontrakt och traineejobb för ungdomar i den nya 90-dagarsgarantin för unga (se annan artikel i Arbetsvärlden) tar tid att införa, regeringen själv tror inte att traineejobben för arbetslösa ungdomar kommer att skapa så många jobb i år och den reformen kräver därför inte mer än 60 miljoner i år av statsbudgeten till subventioner till arbetsgivarna.
Anslagen till utbildning ökas, delvis som konsekvens av ungdomspaketet, med drygt 600 miljoner kronor 2015 för att skapa 6 500 nya utbildningsplatser. Både utbildningskontraktet och traineejobben för arbetslösa ungdomar bygger på en utbyggnad av komvux och yrkesvux.
På det som regeringen kallar ”konkurrenskraftig näringspolitik”, som Arbetsvärlden har skrivit om tidigare, lägger man drygt 600 miljoner kronor, och det ligger på ungefär samma nivå under hela mandatperioden.
Järnvägsunderhållet får ungefär lika mycket i år, 620 miljoner kronor, men det fördubblas från 2016 och framåt.
Fler arbetsmiljöinspektörer
354 miljoner ska gå till fler arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och för att klara bland annat nya uppdrag inom 90-dagarsgarantin ska Arbetsförmedlingen få högre anslag till personal.
Antalet skapade extratjänster i välfärden, det som på sikt ska ersätta sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin, planeras bara kosta 10 miljoner i år. Extratjänsterna kommer att ”fasas in” som Magdalena Andersson uttrycker det i takt med att sysselsättningsfasen fasas ut.
Arbetsmiljöverket får 29 miljoner bland annat för att kunna anställa fler arbetsmiljöinspektörer.
Sänkningen av ROT-avdraget görs inte förrän till årsskiftet, och bidrar därför inte till budgetens inkomster i år.
Slopandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ligger fortfarande ute på remiss i en departementsskrivelse och föreslås där tas bort först den 1 januari 2016. Den påverkar inte budgeten för 2015 och kommer att behandlas senare av riksdagen.
”Långsiktigt jobbperspektiv saknas”
Tilläggsbudgeten får kritik från flera håll för att den dels inte innehåller några beräkningar av antalet skapade jobb, dels innehåller den för få reformer som stimulerar tillväxten av jobb.
Sysselsättningen beräknas ligga kvar på ungefär samma nivå som i dag.
Enligt finansdepartementets egna prognoser kommer arbetslösheten ligga på 6,4 procent 2018 – troligen långt ifrån målet att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Sysselsättningen beräknas ligga kvar på ungefär samma nivå som i dag: 66,9 procent av befolkningen 15-74 år beräknas ha sysselsättning 2018, jämfört med 66,2 procent i dag.
Eva Nordmark, TCO:s ordförande, menar att det saknas ett långsiktigt perspektiv och samsyn hos regering och opposition kring hur jobben ska skapas.
Medan LO:s ordförande Karl-Petter Torwaldsson saknar offensiva satsningar för att bekämpa arbetslösheten, är arbetsgivarna å sin sida mycket kritiska till främst höjningen i år och nästa år av arbetsgivaravgiften för ungdomar. Svenskt näringslivs vd Carola Lemne kallar budgeten för jobbfientlig i ett pressmeddelande.