I Sverige är sysselsättningsgraden 81,8 procent, tredje högsta i EU och tio procentenheter högre än snittet i unionen. Bara Island (87,6 procent) och Schweiz (82,1 procent) har högre grad av personer i arbete.
Före 90-talskrisen hade Sverige en sysselsättningsgrad på 87 procent, dit har man inte riktigt nått än. Men sedan 2005 har kurvan gått uppåt, förutom den kortvariga tillbakagång som finanskrisen 2009-2010 innebar.
Det finns många förklaringar till den höga sysselsättningsgraden i Sverige. Skatte- och a-kassenivåer spelar sannolikt in, men forskningen på området är liten. Framför allt betyder det mycket att så många kvinnor och äldre arbetar, fler än i många andra länder, konstaterar IFAU i den forskningsöversikt som presenterades nyligen.
Att man slopade förtidspensioneringen spelar en större än vad man tidigare har trott, säger Anders Forslund, IFAU. Foto: IFAU
När det gäller gruppen äldre (55-60 år) har sysselsättningen ökat stadigt sedan 1990-talet. En avgörande faktor är att man vid den tidpunkten tog bort förtidspension av arbetsmarknadsskäl. I början av 2000-talet tillämpades regelverket mer enhetligt och allt striktare, vilket bidrog till att fler äldre stannade kvar på arbetsmarknaden. Samma tendens syns i åldersgruppen 60-65 år, men inte lika tydligt, säger Anders Forslund, professor och biträdande chef vid IFAU, och den som har sammanställt översikten.
– Att man slopade förtidspensioneringen spelar en större än vad man tidigare har trott. Studier visar också att det inte finns några påtagliga tecken på att det hade menliga konsekvenser för hälsan hos de äldre. Utan det är snarare så att en förbättrad hälsa har gjort det möjligt för fler att jobba längre, säger han.
Tidigare baserades pensionen på de 15 bästa arbetsåren, nu räknas alla arbetsår ihop. Det har gjort att det lönar sig att arbeta längre.
Ambitionen att få människor att arbeta längre upp i åldrarna skiljer Sverige från många andra länder.
– Och det är en viktig skillnad. Sverige har varit mycket mer restriktiv med att rigga system som gör att man går i pension förtid, säger Anders Forslund.
Att pensionssystemet gjordes om på 90-talet har också haft den effekten. Tidigare baserades pensionen på de 15 bästa arbetsåren, nu räknas alla arbetsår ihop. Det har gjort att det lönar sig att arbeta längre.
Att så många kvinnor är i arbete i Sverige, 65,1 procent av kvinnorna jämfört med 54,4 procent som är snittet i EU, har sin förklaring i en medveten jämställdhetspolitik sedan 1970-talet. Barnomsorgen byggdes ut, sambeskattning togs bort 1971 och några år senare infördes föräldraförsäkringen. Att det lönar sig ekonomiskt att skaffa arbete innan man blir förälder har troligtvis också spelat roll för sysselsättningsgraden.
Även utbyggnaden av äldreomsorgen har haft betydelse för kvinnors möjlighet att arbeta.
Däremot verkar införandet av maxtaxa i förskolan, som infördes i början 2000-talet, inte ha haft en avgörande betydelse för sysselsättningen, säger Anders Forslund.
Det borde egentligen heta förtidspension för unga, för det är vad det handlar om.
– Det kanske spelar mindre roll på marginalen när man redan har ett hyfsat generöst system. Om man hade gjort den reformen tidigare, när färre hade sina barn i förskolan, hade det sannolikt betytt mer.
Sverige utmärker sig som det land i OECD som lägger mest pengar på vuxenutbildning av olika slag. Det går att utbilda sig på komvux, yrkesvux, genom sfi och insatser på olika arbetsplatser. Men förvånande nog har Anders Forslund inte funnit stöd i forskningen för att kompetensutveckling och utbildning är viktiga för sysselsättningen.
Men idag pratar man ju så mycket om vikten av kompetensväxling?
– Det är väldigt svårt att se att det har spelat någon roll i Sverige i alla fall. Det är klart att det är bra att vara välutbildad och det har förmodligen andra positiva konsekvenser, men det är svårt att finna några betydelser för sysselsättningen, säger Anders Forslund.
– Det man pratar om är ju att vissa yrkesgrupper kommer att bli ersatta av artificiell intelligens, men det vet vi väldigt lite om än.
Tre grupper av unga, som delvis överlappar varandra, har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden visar IFAU:s forskningsöversikt. Det handlar om unga som hoppar av grundskolan, unga med invandrarbakgrund och unga personer med funktionshinder.
Särskilt den sista gruppen växer och statistiken visar också att det är en grupp som det går sämre för över tid, enligt Anders Forslund. Det är en bortglömd och utsatt grupp som det borde forskas mer om, tycker han.
– Det är naturligtvis en komplex problematik eftersom det handlar om funktionshinder av skilda slag. Det finns inte en åtgärd som i ett slag skulle lösa alla problem.
– Men jag tycker att man borde se över effekten av den aktivitetsersättning som alla som slutar gymnasiesärskolan automatiskt får när de är 19 år. Det borde egentligen heta förtidspension för unga, för det är vad det handlar om, säger Anders Forslund.