I Finansdepartementets promemoria om sänkt statlig inkomstskatt ges två alternativa förslag: höj skiktgränsen för statlig inkomstskatt, så att färre är skattskyldiga, eller sänk den statliga inkomstskatten med en halv procentenhet, från 20 procent till 19,5 procent.
Promemorians förslag
Alternativ 1: Skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs med 6 000 kronor utöver den årliga uppräkning som sker med hänsyn till förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter.
Finansdepartementets analys av effekter för enskilda och offentlig sektor: Förslaget innebär att ca 40 000 personer färre kommer betala statlig inkomstskatt 2021 jämfört med om ingen extra höjning av skiktgränsen gjorts utöver den årliga uppräkningen. För dessa 40 000 sänks marginalskatten med 20 procentenheter och skatten sänks med mellan 20 och 1 200 kronor per år. Ytterligare ca 1 miljon personer kommer fortsatt att betala statlig inkomstskatt. För dessa innebär förslaget ingen skillnad i marginalskatt utan effekten för dessa blir en skattesänkning med 1 200 kronor per år.
Alternativ 2: Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster sänks från 20 procent till 19,5 procent.
Finansdepartementets analys av effekter för enskilda och offentlig sektor: Förslaget innebär att skatten sänks för alla som betalar statlig inkomstskatt. För 2021 beräknas ca 1 070 000 personer betala statlig inkomstskatt. Lika många får genom förslaget sänkt skatt. Skatten sänks med en halv procent av de inkomster som överstiger brytpunkten. Den genomsnittliga skatte-sänkningen för de som berörs av förslaget beräknas bli ca 1 225 kronor per år. Offentlig sektor påverkas inte av förslaget.
Källa: Fi2020/02954/S1
Att den statliga inkomstskatten ska sänkas är en punkt i januariavtalet och ett krav från Centerpartiet och Liberalerna. Förslagen som ligger på bordet beräknas ge skattesänkningar på 1,26–1,36 miljarder kronor per år.
Finansdepartementets egen konsekvensanalys räknar inte med några effekter på sysselsättningen av förslaget men däremot med en positiv effekt på antalet arbetade timmar för de som redan arbetar, dock med hög osäkerhetsgrad.
För alternativ 1 (höjd skiktgräns) anges inga siffror för den här positiva effekten, men för alternativ 2 (sänkning med en halv procentenhet) beräknas den positiva effekten på antalet arbetade timmar bland de som redan arbetar uppgå till motsvarande cirka 1 500 årsarbetskrafter.
ESV varnar för försvagade finanser
I den nyligen avslutade remissrundan är regeringens expertmyndighet Ekonomistyrningsverket, ESV, skeptisk till förslaget.
”De offentliga finanserna försvagas av den pågående coronapandemin eftersom utgifterna ökar och inkomsterna minskar. Sänkt statlig inkomstskatt och effekten på samhällsekonomin bör i rådande situation noggrant värderas,” skriver Ekonomistyrningsverket.
Effekten på samhällsekonomin bör i rådande situation noggrant värderas
Samtidigt som ESV avstyrker förslaget föredrar verket ändå alternativ 1 med en höjning av skiktgränsen framför den allmänna sänkningen av den statliga inkomstskatten, eftersom den resulterande marginalskattesänkningen för de som berörs om 20 procentenheter anses ge större positiva effekter på arbetsutbudet.
Konjunkturinstitutet tillstyrker visserligen förslaget och föredrar alternativet med en sänkning av skattesatsen (alternativ 2), men lyfter också fram rådande lågkonjunktur och den växande offentliga bruttoskulden som skäl att träda försiktigt fram:
”Då högavlönade har en större benägenhet att spara extra inkomster, jämfört med lågavlönade, är sänkt statlig inkomstskatt troligtvis inte den bästa konjunkturåtgärden för att stötta den svenska ekonomin,” skriver Konjunkturinstitutet i sitt remissvar.
Tummen ner från LO
LO avstyrker båda alternativen till sänkt statlig inkomstskatt och lyfter fram att Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad på 82,1 procent 2019, och att den är 90 procent för individer med eftergymnasial utbildning, medan exempelvis USA med lägre skatt också har en lägre sysselsättningsgrad. I den nya rapporten ”Skatta eller gråta” kommer LO och Tankesmedjan Tiden fram till slutsatsen att skatter varken påverkar beslutet att arbeta eller valet av arbetade timmar i särskilt stor utsträckning.
Mer positiva i den fackliga världen är Saco och TCO. TCO har länge drivit frågan om sänkt statlig inkomstskatt för att det ska löna sig bättre att utbilda sig och ta ansvar på jobbet, och tillstyrker promemorians förslag. Saco tillstyrker också förslaget och efterlyser i likhet med TCO en bred skattereform.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.