Riksrevision har granskat hot, trakasserier och våld mot anställda på landets myndigheter. Och kommer fram till att det är vanligt.
– Att motverka trakasserier, hot och våld är viktigt för att minska risken för att tjänsteutövningen påverkas och för att upprätthålla förtroendet för statlig verksamhet, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Tre av fyra myndigheter som svarat på Riksrevisionens enkät uppger att anställda har råkat ut för någon form av trakasserier under de senaste två åren.
Just trakasserier är vanligast, även om hot också är relativt vanligt. Våld och skadegörelse är enligt rapporten mer sällsynt.
Med trakasserier menas hotfulla eller obehagliga uttalanden som oftast kommer via e-post, telefon, fysiska möten eller sociala medier.
Rättshaverister vanligaste gärningsman
Den vanligaste gärningspersonen har vad Riksrevisionen kallar ”ett rättshaveristiskt beteende”, eller någon som befinner sig i en ekonomiskt eller annan desperat situation.
Det händer att trakasserierna blir systematiska och pågår under en längre tid. Ibland övergår de till förföljelser av tjänstemän, som att kartlägga den anställdas familj eller besöka bostaden.
Trakasserier och hot från kriminella som försöker påverka myndighetens beslut händer också, men är mindre vanligt.
Hur det ser ut i verkligheten beror väldigt mycket på verksamhet.
Olika myndigheter möter olika sorters hot
Anställda vid Kronofogdemyndigheten som gör hembesök uppger i rapporten att vardagen blivit mer hotfull, särskilt vid besök i utsatta områden där de kan kan möta såväl narkotikaförsäljning som skottlossning dagtid.
En intervjuperson uppger att den aldrig vet vem som öppnar dörren och om den personen är beväpnad.
Anställda på Livsmedelsverket som ska kontrollera slakterier vittnar om att personer har kastat saker och viftat med kniv.
Andra myndigheter som Moderna museet och Diskrimineringsombudsmannen uppger andra typer av incidenter, som att avhysa hotfulla besökare.
Flera uppger också att bemötande kan variera beroende på kön eller etnicitet hos den anställda. Både rasistiska och sexistiska trakasserier förekommer.
Enligt Riksrevisionen har större myndigheter bra beredskap för hot och våld. Medan mindre myndigheter, eller som Folkhälsomyndigheten som plötsligt hamnade i centrum under pandemin, har ett ”utvecklingsarbete” att göra.
Färre anmäls och åtalas för hot mot tjänsteman
I rapporten har man också tittat på anmälningar och dömda för hot eller våld mot tjänsteman. De har gått ner.
2011 anmäldes 11 909 personer, jämfört med 9 413 personer år 2021.
Och förra året lagfördes, väcktes åtal, mot 1 230 personer för hot eller våld mot tjänsteman. 2011 var det 2 666 personer.
Regeringen måste göra mer
Riksrevisionen vill se att regeringen inrättar en funktion som kan stödja myndigheter med praktiska råd och verktyg för hot och våld. Och se över om den funktionen även ska kunna stötta kommuner och regioner.
Fackförbundet ST, som organiserar bland andra myndighetspersonal, vill se att regeringen inför en nollvision kring hot och våld mot personer som arbetar på statligt uppdrag.
Och ett nationellt rapporteringssystem för att synliggöra hur vanligt det är.