Almega föreslår resurssmart skolmatsreform Almega föreslår en ny nyttig skolmatsreform. Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX / Kod 10080

Satir Almega föreslår resurssmart skolmatsreform

Satir Sveriges ledande arbetsgivarorganisation backar från formuleringen att elever från ekonomiskt utsatta familjer är en belastning för välfärdssystemet. Nu presenterar de i stället ett anspråkslöst förslag för att komma till rätta med svenska skolans finansieringsproblem.

I Almegas tidigare remissvar till regeringens Likvärdighetsutredning skriver expertinstansen att det finns en fara med ekonomisk omfördelning mellan friskolor och kommunala skolor.

Enligt Almega är det problematiskt att elever vars föräldrar finansierar den allmänna välfärden ska tvingas stå tillbaka ”för elever vars föräldrar inte gjort det, eller som till och med är en kostnad för välfärden”. Att gynna ekonomiskt utsatta grupper i samhället hotar ”att göra skattebetalarna mindre intresserade av att bidra till en välfärd som inte alla har lika tillgång till.”

Skrivningen har under veckan fått skarp kritik. Almega har i sin tur på Twitter hävdat att det rör sig om en ”formulering man tagit avstånd från”. Det blev fel i remissvaret, helt enkelt.

Idag väljer Almega därför att göra ett förtydligande genom ett pressmeddelande som skickades ut under förmiddagen. Där skriver organisationen, som är knuten till Svenskt Näringsliv, att man avser en lösning som tillåter barnrika familjer med låga inkomster att bidra till den gemensamma välfärden utifrån sina egna förutsättningar.

Inget tyder på att kött från elever skulle innehålla ett lägre näringsvärde än kött från gris eller ko

En modell som på längre sikt dessutom kan skära i kostnaderna för den kommunala skolan. Förslaget är att låta en mindre del av elevunderlaget i kommunala skolor bli nyttiga för samhället i form av föda.

Skolluncher utgör nämligen en allt högre kostnad för det svenska skolväsendet, konstaterar Almega med en illustrerande graf. Totalt kostar det svenska skattebetalare omkring 6,6 miljarder kronor per år att låta svenska skolelever att äta sig mätta under skoltid.

En kostnad som skulle kunna minskas betydligt ifall blott en liten del av elevunderlaget i kommunala grundskolor, förslagsvis de med låga ambitioner och svag motivation, skulle kunna tillredas som måltider åt övriga elever.

Enligt Almega finns inget som tyder på att kött från resurskrävande elever skulle innehålla ett lägre näringsvärde än exempelvis kött från gris eller ko, eller motsvarande mängd sojabönor eller liknande vegetariskt alternativ.

Resurskrävande elever kan gärna serveras med couscous och en klick crème fraiche

Enligt bifogade beräkningar innehåller en (1 st) normalviktig 10-12-åring tillräckligt mycket protein och näringsämnen för att möta det dagliga behovet hos en genomsnittlig skolklass (25 st)  i en svensk kommunal skola.

”Med hjälp av smakfull kryddning och tillredning finns inga skäl att elever och personal i den svenska grundskolan skulle ha en sämre smakupplevelse med människokött jämfört med exempelvis kyckling eller kebab”, skriver Almega.

I takt med att antalet elever i grundskolan av naturliga skäl minskar till följd av denna åtgärd, så minskar även på sikt kostnaderna per elev inom den kommunala skolan.

”Vi anser att skolan ska vara likvärdig för alla elever oavsett bakgrund och förutsättningar samt att resurskrävande elever gärna kan serveras med couscous och en klick crème fraiche”, avslutar Almega sitt pressmeddelande.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan