Rapporten Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling från Riksrevisionen, visar att arbetet med krav på arbetsrättsliga villkor i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Det är mycket pengar som står på spel. Varje år upphandlar staten, kommuner och regioner varor och tjänster för omkring 900 miljarder kronor.
Myndigheterna som granskats har analyserat behovet av att ställa arbetsrättsliga krav i hälften av upphandlingarna. De har ställt krav i enlighet med lagstiftningen i en tredjedel.
Enligt rapporten är detta en låg andel eftersom upphandlingarna förekommer i branscher där risken för undermåliga arbetsvillkor finns. En konsekvens av myndigheternas agerande är att de inte lyckas lösa lönedumpning och sämre arbetsvillkor hos leverantörer.
Endast Trafikverket följde upp arbetsvillkor
Av de tio upphandlade myndigheter som förekommer i granskningen är det bara Trafikverket som regelbundet följer upp de arbetsrättsliga villkoren systematiskt.
Ett flertal myndigheter gör enligt rapporten tvivelaktiga tolkningar av lagstiftningen. De underlåter exempelvis att ange nivå på lön i kontrakt, trots att det är tydligt att det ska specificeras. Detta förfarande innebär flera risker. Bland annat blir det otydligt för leverantörer vad som faktiskt gäller och det blir också svårare att följa upp kraven.
Bakgrunden är att det 2017 infördes en lagändring med syftet att myndigheter skulle bli skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor i vissa upphandlingar. Dessa har dock inte fått genomslag i praktiken.
En orsak till den undermåliga efterlevnaden kan vara att lagstiftningen är svår att tillämpa och att stödet är otillräckligt. Riksrevisionens rapport pekar också på att myndigheternas arbete inte har följts upp i tillräckligt hög utsträckning. Bara i 20 procent av de granskade upphandlingarna görs någon form av uppföljning.
Mer stöd krävs hos centrala myndigheter
Riksrevisionens bedömning är att det finns förutsättningar för att effektivisera arbetet med kravställning samt att följa upp att det är skäliga arbetsvillkor i offentligt upphandlade verksamheter. Men för att lagen ska ha möjlighet att få genomslag krävs att fler uppgifter läggs på centrala myndigheter.
De som berörs av översynen enligt lagstiftningen är förutom statliga myndigheter också alla offentliga upphandlare. Riksrevisionens bedömning är att kommuner och regioner möter liknande utmaningar med lagstiftningen som den de statliga myndigheterna känner av.
Rekommendationerna och slutsatserna i rapporten rör endast statliga myndigheter, men kan utöver det också vara användbara och relevanta för kommuner och regioners upphandlade verksamheter.
Utan stöd kan kraven inte efterlevas
Foto: Thomas Carlgren/SKR.
Magnus Ljung är förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, med inriktning på bland annat offentlig upphandling. SKR har ingen officiell inställning eller kommentar till rapporten eftersom den precis har kommit.
– Jag har läst sammanfattningen av rapporten, och jag delar uppfattningen att bristerna framför allt beror på att lagstiftningen är svår att tillämpa och att myndigheterna får otillräckligt stöd, säger Magnus Ljung och poängterar att det är hans egen uppfattning.
Utan ett omfattande stöd från Upphandlingsmyndigheten hamnar myndigheter, kommuner och regioner i ett knepigt läge.
– Utan det här stödet så går det ej för våra medlemmar att efterleva kraven, säger Magnus Ljung.
Svårt att tillämpa lagen
Hans upplevelse är att medlemmarna i SKR är måna om arbetsvillkoren.
– Det finns ett stort intresse hos många av våra medlemmar att det finns schyssta arbetsvillkor, inget snack om saken.
SKR har idag 310 medlemmar och lagstiftningen är styrd av EU.
– Jag delar rapportens bild av att bristerna finns i svårigheterna i att tillämpa lagstiftningen. Våra medlemmar skulle ha en väldigt hjälp av fler kriterier från Upphandlingsmyndigheten kring lön, semester och arbetstid, säger Magnus Ljung.
Branscher med kollektivavtal fungerar bättre
I de delar av arbetsmarknaden där det är stor kollektivavtalstäckning, så fungerar systemet mer eller mindre av sig självt även om upphandlande myndighet inte ställer krav på lön, semester, arbetstid.
– Men på de delar där det saknas, de så kallade högriskområdena, skulle man vilja att det uppfylls. Men det är ju där det brister, säger Magnus Ljung.
Riksrevisionen: regeringen måste agera
Under de senaste åren har flera myndigheter genomfört insatser för att bättre följa upp arbetsrättsliga villkor. Det visar på att ambitionen är att arbeta mer aktivt med frågan. En anledning till detta kan vara att arbetslivskriminaliteten har uppmärksammats mer.
Slutligen bedömer Riksrevisionen i sin rapport att regeringen inte har agerat tillräckligt för att göra något åt bristerna vilket i sin tur har lett till att myndigheterna i lägre grad lägger tid på att efterleva lagstiftningen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över och utöka stödet till myndigheterna. Dessutom föreslås en mer centraliserad uppföljning.