– Jag kan inte komma på att det skett en sänkning av arbetsgivaravgiften över huvud taget för en specifik yrkesgrupp tidigare, säger Anders Forslund, professor vid IFAU, till Arbetsvärlden.
Han menar att när man tidigare har ”laborerat med arbetsgivaravgifter” som han uttrycker det, har man antingen sänkt avgifter i stödområden i glesbygd, eller för ungdomar. Alltså kopplat till geografi eller ålder. Däremot aldrig för en yrkesgrupp.
– Det som kommer i närheten är ROT och rut-avdrag men där är det tjänsterna man gör avdrag för, inte för snickare eller städare.
Då kan man kalla alla som arbetar i medieföretag för journalister. Vem ska bestämma vem som är journalist?

Arbete på en nyhetsredaktion.
Arkivbild: Pontus Lundahl / TT
Att koppla stöd till en yrkesgrupp väcker nya frågor. Anders Forslund säger att han inte har tittat närmare på Tidningsutgivarnas förslag, men att en av de första frågorna som dyker upp är: hur ska man hitta ett fungerande sätt att bestämma vem som är journalist?
– Lite svårt hur man i praktiken ska klara av att avgöra. Då kan man kalla alla som arbetar i medieföretag för journalister. Vem ska bestämma vem som är journalist?
Vad säger forskningen om hur effekterna av ett sådant stöd?
– Det som är ett möjligt problem är att då blir det plötsligt billigare att anställa, och då kan förhandlande fackliga parter ta upp frågan om högre löner. Där kan möjligheten med en effekt av det stödet gå förlorad.
Och enligt Anders Forslund är det vad man ser när man tittar på vad som händer när det blivit billigare att anställa i andra branscher, genom momssänkningar.
– Däremot är det inte vad man såg för ungdomar när arbetsgivaravgiften togs bort. Och vi vet inte vad det blir än av den senaste förändringen. När vi utvärderade det förra gången, var slutsatsen att de flesta unga anställs ändå, så det innebär att för varje nytt extra jobb var subventionen väldigt stor. I vilken utsträckning det skulle gälla här vet jag inte, men det känns lite som en annan sak.
Moms och avgifter delvis samma sak
Parallellt med nedsatt arbetsgivaravgift för journalister vill TU även ha nollmoms och ta bort driftsstödet som i dag uppgår till drygt 650 miljoner kronor (se mer i faktaruta).
– Moms och arbetsgivaravgifter påminner ju om varandra. I grund och botten är moms en beskattning på löner och kapital. Om man sänker man momsen, sänker man beskattningen på lön och kapital, och sänker man arbetsgivaravgifter samtidigt är det delvis samma sak.
– Innebörden är att man i så fall subventionerar samma arbetskraft två gånger.
I stället vill TU ta bort driftsstödet, ett stöd som i dag omfattar över 650 miljoner kronor.
– Det är som att skjuta från höften för att komma åt alla olika problem, tror Anders Forslund.
– Och tar man bort driftstödet kommer inte alla tidningar att överleva, som Svenska Dagbladet.
Beviljat driftsstöd 2021
För 2021 har Myndigheten för press, radio och tv beviljat driftsstöd på totalt 656 miljoner kronor beviljats till nyhetsmedier.
De fem största mottagarna är:
- Svenska Dagbladet 40 000 000 kr
- Göteborgs-Posten 38 527 500 kr
- Sydsvenskan 31 482 000 kr
- Upsala Nya Tidning 25 852 750 kr
- Nerikes Allehanda 24 458 500 kr
Utöver det ges ett särskilt redaktionsstöd, för 2020 på drygt 300 miljoner kronor, ett stöd för distribution på cirka 50 miljoner samt ett innovations- och utvecklingsstöd.
Under förra året infördes ett tillfälligt stöd för utgivning under coronaåret på totalt 150 miljoner kronor. I dag, tisdag, beslutade regeringen i samarbete med C och L om ytterligare 100 miljoner kronor i mediestöd för bland annat distribution p g a Postnords beslut om utdelning varannan dag.