– I sjukvården så kan Socialstyrelsen återkalla en legitimation i några månader om en sjuksköterska begår ett misstag. Samtidigt leder idag ett felaktigt ingripande ifrån en polis till en anmälan om brottsmisstanke, och det är lite olycklig.
Det menar Lars Bergman som var vice ordförande för Polisförbundet fram till årets representantskap (kongress) där förslaget om Lex Maria antogs.
Tanken är egentligen inte ny utan ingår i ett bredare åtgärdspaket som Polisförbundet har velat ha på plats i snart tio år för att få till stånd en professionalisering av polisyrket. Idag har poliser ingen yrkeslegitimation utan rätten att verka som polis hänger ihop med själva anställningen. Om det visar sig att en polis har gjort sig skyldig till tjänstefel blir den därför åtalad för lagbrott.
– Men är man väl dömd för brott så klarar man inte säkerhetsprövningen för någon ny anställning, det är svårt att få jobb som vaktmästare sedan, säger Lars Bergman.
Det är dock få internutredningar som egentligen resulterar i ett åtal. Av ett par hundra utredningar per år är det bara två, tre poliser som faktiskt blir åtalade för tjänstefel. Detta beror på att de flesta ärende egentligen aldrig borde ha kommit in i systemet.
– Det handlar om situationer där poliser säkert har betett sig konstig men ändå inte gjort något brottsligt. Då tycker vi att man med en Lex Maria-anmälan ska kunna utreda vad som varit rätt och fel, och vad man kan göra bättre.
Unga poliser tvekar vid ingripanden
Frågan har blivit extra aktuell inom polisförbundet eftersom man upplever att yngre kollegor börjat visa tveksamhet vid ingripanden.
– De tänker mer på konsekvensen av ett felaktigt ingripande än på att utföra den åtgärd som situationen kräver. De vet att ett fel i vår organisation riskerar man att bli straffad för, och även om utredningen kanske läggs ner efter någon månad så är det väldigt obehagligt att vara misstänk för ett brott.
Lars Bergman menar att detta på sikt kan leda till att polisen blir handlingsförlamad men anser framför allt att systemet är olyckligt eftersom det är mer inriktat på att disciplinera enskilda poliser än på att fånga upp och förebygga organisatoriska problem inom verksamheten.
– Vi lär oss aldrig av våra misstag utan det är mer fokus på den straffande delen än på själva händelsen. Det finns ingen systematisk utveckling av polisverksamheten utan när ett ärende har utretts är det oftast upp till den aktuella enheten att själv försöka titta över sina rutiner.