Många barn och ungdomar har hamnat på efterkälken under det år som passerat.
Pandemin har slagit hårt mot servicenäringen, som för många ungdomar fungerar som en väg in på arbetsmarknaden. Och för de barn som växer upp i hem utan akademisk tradition är studier på distans ofta svårare att tillgodogöra sig än vad som är fallet i en klassrumsmiljö.
Samtidigt har elevfrånvaron ökat i alla åldersgrupper – under pandemins första nio månader kunde man se att den för barn i förskoleåldern ökade med knappt 50 procent och för barn i grundskolan med 70.
Enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU), där pandemins konsekvenser för barn och ungdomar ingående analyseras, uppskattas denna elevfrånvaro grovt räknat innebära ett produktionsbortfall motsvarande ett värde av 10 miljarder kronor.
Detta till följd av att elevernas förmågor och färdigheter därigenom försämras, vilket på lång sikt kommer att påverka produktivitet och inkomstnivåer.
Pandemin vidgar samhällsklyftorna
Anna Sjögren, docent i nationalekonomi, forskare vid IFAU och en av författarna till rapporten, säger att en generell slutsats som hon och hennes forskarkollegor dragit är att pandemin riskerar att förstärka skillnaderna mellan unga människor från resursstarka och resurssvaga bakgrunder.
– Det är möjligt att personer med välfungerande sociala skyddsnät och en trygg hemmiljö kan gå relativt opåverkade genom en sådan här kris, säger Anna Sjögren och fortsätter:
– Om det inte finns jobb att söka kan man få stöd av sina föräldrar eller hitta jobb via sina kontakter eller göra saker som ändå ser bra ut på ens CV. Eller om man goda studieresultat i ryggen så kan man söka sig till högskola eller universitet.
– Men har man inte ett fungerande skyddsnät kan det bli betydligt svårare.
Det tar väldigt lång tid för de här personerna att komma i kapp
Effekterna av att som ung söka sig ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur har studerats flitigt inom forskningen. Anna Sjögren framhåller exempelvis att en person som tar sin högskoleexamen under sådana förhållanden mycket väl kan få se sitt arbetsliv påverkas i ett decennium av detta.
– Det kan ta väldigt lång tid för de här personerna att komma i kapp. De kan kanske tvingas ta ett jobb som inte passar dem och som gör att de hamnar på ett sidospår. Eller så tar det tid att hitta ett jobb över huvud taget, säger hon.
– De får en dålig start på karriären som riskerar att synas i lägre inkomster och högre arbetslöshetsrisk under lång tid.
Elever måste erbjudas kompensation
Exakt hur många barn och ungdomar som riskerar att drabbas av stora ekonomiska bortfall och problem med att hinna i fatt i skolan är för tidigt att säga.
Men Anna Sjögren säger att det är viktigt att man från samhällets sida sätter in stöd och kompensatoriska åtgärder för de vars skolgång och arbetsmarknadsinträde påverkats negativt av pandemin.
– Det handlar bland annat om att erbjuda extra stöd för de elever som gått miste om undervisning eller haft svårigheter att hänga med i distansundervisningen. Och att, som man nu gjort, öka antalet studieplatser för alla de som inte har möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden i dagsläget, säger Anna Sjögren.
– Men en av de stora utmaningarna ligger i att säkerställa att undervisningen samtidigt håller måttet och att satsningarna leder till jobb.
– Det är viktigt för att motverka att ojämlikheten i barns och ungas livschanser ökar till följd av pandemin.