En ny skatt på den finansiella sektorn ska minska den fördel som finansföretagen får av att tjänster inom försäkring och finans är undantagna mervärdesskatteplikt. Det säger en statlig utredning, som i dag föreslår en ny skatt som ska baseras på lönekostnaderna för företag inom finanssektorn. Arbetsgivaravgifter ska helt enkelt styra hur mycket företagen ska betala för att kompensera för de nuvarande skattelättnaderna.
Landsortskontor kan läggas ner
Förslaget har fått stark kritik från både fackförbund och branschorganisationer. Enligt beräkningar som konsultföretaget Copenhagen Economics tagit fram på uppdrag av Svenska Bankföreningen, kan 16 000 jobb i finanssektorn försvinna som en följd av att skatten införs.
Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius säger att utredningens förslag var väntat, men tråkigt.
Ulrika Boëthius, Finansförbundets ordförande. Foto: Johan Marklund
– Vi tycker ju att det här är ett uselt förslag. En skatt ovanpå lönekostnaderna påverkar naturligtvis antalet arbetstillfällen, men också möjligheten för oss att bedriva lönefrågor. Färre arbetstillfällen kommer också att påverka kundservicen och kan göra så att kontor på vissa orter helt enkelt försvinner.
Jobb flyttas utomlands redan utan skatten
Enligt utredningens uppskattning skulle i stället 2 000 till 2 500 jobb hotas av att den nya skatten. Där har de dock inte tagit med beräkningar om att jobb kan flyttas till andra länder.
– Vi är medvetna om och har resonerat kring att det finns en risk för att arbeten flyttar ut ur landet, men den effekten har vi lite svårt att bedöma storleken av. Redan i dag flyttas jobb i sektorn utomlands, främst till Baltikum, säger den särskilde utredaren Christer Sjödin.
– Vi vill inte gå i polemik med branschföreningen, de har säkert fog för sina siffror. Men de tycks inte ha tagit hänsyn till den utveckling som redan sker i dag.
Utformad efter dansk modell
Att finanssektorn är befriad från moms beror på skattetekniska svårigheter med att beskatta finansiella tjänster, eftersom ersättningen för dem är svårbestämbar. Flera länder har i stället infört särskilda skatter i finanssektorn. I exempelvis Danmark används just modellen där skatten räknas från hur mycket arbetsgivaravgifter företagen betalar.
Ett alternativ till att ha lönekostnaderna som bas för den nya skatten skulle vara att i stället ha företagens vinst som underlag. Detta var någonting som utredningen tittade på, men som skulle bli för komplicerat och svårtillämpat, säger utredare Christer Sjödin. Detta eftersom till exempel försäkringsbranschen inte redovisar vinst på samma sätt som andra företag. I stället styrs de av avkastningsskatt, en annan typ av finansiell skatt.
– För att göra ett rättvist skatteunderlag skulle vi behöva göra det differentierat, med olika skattesatser beroende på verksamhet. Det skulle kunna betyda att vissa verksamheter särbehandlas positivt eller negativt, vilket i sin tur skulle kunna strida mot EU:s regler om statsunderstöd, säger Christer Sjödin.
Utredningen uppskattar skattefördelen av dagens undantag till drygt 19 miljarder kronor för 2018. Här kan du läsa hela SOU:n.