De statliga företagsstöden uppgår i dag till cirka 30 miljarder varje år, nästan en procent av Sveriges totala BNP. Runt 10 miljarder av dessa går till företag för att öka tillväxt och/eller innovationsförmågan.
Christian Sandström, Ratio.
Det näringslivsanknutna forskningsinstitutet Ratio har under fem år följt gamla och nya utvärderingar av de här näringspolitiska företagsstöden, och i vissa fall gjort egna studier.
– Och vår slutsats är att i få fall syns positiva effekter av stöden på de nyckeltal som är av intresse: tillväxt och sysselsättning, berättar Christian Sandström, docent och forskare på Ratio, för Arbetsvärlden.
– Ibland syns till och med negativa effekter.
Osäkert varför effekten uteblir
Det är tillgång till ny data som gör att det nu är möjligt att vetenskapligt utvärdera effekten av stöden. På Tillväxtanalys, som har i uppdrag att utvärdera de näringspolitiska stöden, bekräftar man att det för vissa stöd inte syns några effekter.
– Sammantaget visar de nya metoderna att vissa stöd inte har några effekter, medan andra uppvisar positiva effekter för små företag, säger Enrico Deiaco, avdelningschef på Tillväxtanalys. Här behövs dock mera forskning.
Enrico Deiaco, Tillväxtanalys.
– Nästa steg är att titta på varför vissa stöd inte har effekt. Orsaken kan ju handla om för lite pengar, eller att stöden är feldesignade. En konsekvens skulle då kunna vara att de inte når företag där det finns potential.
En av Ratios förklaringar till de dåliga effekterna är att de här stöden bygger på det felaktiga antagandet att den privata marknaden har misslyckats att stödja innovationer och företag med potential. Det skulle i så fall innebära att man riskerar att stödja företag och projekt som egentligen redan har ratas av marknaden, menar Ratio.
I dag är det en mycket mera sofistikerad riskkapitalmarknad, som klarar mer.
Enrico Deiaco håller delvis med.
– För 20 år sedan var det privata finansiella systemet inte lika uppbyggt som i dag, med affärsänglar och riskkapitalfonder och så vidare. I dag är det en mycket mera sofistikerad kapitalmarknad som klarar mer. Men i fråga om komplicerade tekniklösningar eller grön teknik, och i verksamheter med långa ledtider som behöver kapital i tidigt skede, där finns en viktig roll för staten att spela.
– Så här bör man fundera över vad som är statens roll.
Ratio har gått igenom studier av ett antal olika stöd, och även Tillväxtanalys har på börjat utvärderingar av flera stöd.
Bäst effekt i storstäder
Uppföljningar av innovationsstöd visar att effekterna är oklara.
När forskarna på Ratio sedan delade upp effekten av två Vinnovastöd (Vinn nu och Forska & Väx) på regional nivå, kunde man se att de gav positiva effekter – i storstadsregionerna. Efter stödtiden utvecklades sysselsättning och tillväxt bäst i regioner med tillgång till välutbildad arbetskraft.
– Men effekten var negativ i avfolkningsregioner. Totalt sett var effekterna därmed begränsade, konstaterar Christian Sandström.
– Ofta hävdas att stöd till innovation ska ha långsiktig effekt. Det man kan se är att det kan fungera tvärtom – stöden fungerar som kortsiktiga injektioner vars effekter försvinner med tiden.
För få idéer och pengar på hög
Inlandsfonden startades av Alliansregeringen och dåvarande näringsministern Maud Olofsson (C), men avvecklas nu. Fonden skulle stärka företagandet i det norrländska inlandet. Riksrevisionen konstaterade i en granskning för några år sedan att under en procent av pengarna investerades som såddfinansiering, medan nära hälften av pengarna gick till stöd i sena skeden, där riskkapitalet i stället hade kunnat komma från privata marknaden.
Resten (mer än hälften) av pengarna har enligt Riksrevisionen saknat idéer att investera i, och har därför lagts i bland annat räntebärande papper.
Christian Sandström menar att Inlandsfonden mer blev något av ett regionalstöd, men under täckmantel av innovationsstöd.
Specialister på att söka bidrag
Ratio har studerat företag med multipla stöd, något man kallar bidragsentreprenörer. Det är företag som är bättre än andra på att få olika stöd.
– Vi såg att de företagen skiljer ut sig genom högre löner men sämre produktivitet, säger Christian Sandström. De här företagen kanske lägger mer tid på att söka stöd än på själva produktutvecklingen.
Bra idéer men ingen tillväxt
Staten har som syfte att snabbt skapa tillväxt i företag genom inkubatorer, som erbjuder affärsrådgivning och coachning. Men det syns inga sådana tillväxt-effekter i den utvärdering som Tillväxtanalys har gjort.
– Däremot ser vi att företagen i programmet är duktiga på att skapa innovationer, säger Enrico Deiaco. Då finns skäl för att staten att stötta – man ska stötta komplicerade verksamheter som behöver lång tid att utvecklas innan de kan nå marknaderna.
Därför, menar Tillväxtanalys, bör målen för inkubatorerna ses över.
I en förenklad mediedebatt går det inte att säga till väljarna att man vill stötta tillväxt i en vidare bemärkelse. Man vill kunna visa på att man gör någonting konkret.
Nu ser en ny regering ut att hålla på att bildas, med hjälp av Centerpartiet och Liberalerna. Och Christian Sandström på Ratio menar att politikerna har en hemläxa att göra. Det finns enligt honom en övertro hos politikerna att den här typen av stöd ska få effekt.
– Delvis bottnar det i något bra, i insikten finns att det behövs nya företag och innovationer för tillväxten.
Men här finns också inslag av symbolpolitik.
– I en förenklad mediedebatt går det inte att säga till väljarna att man vill stötta tillväxt i en vidare bemärkelse. Man vill kunna visa på att man gör någonting konkret.
I Tillväxtanalys genomgång av stödens effekter för några år sedan, görs bland annat slutsatsen att den här selektiva stödpolitiken behöver förändras. Det behövs fler utvärderingar, målen med stöden måste bli mer konkreta och fler detaljfakta måste redovisas i finansieringen av stöden. Dessutom måste beslutsfattare, som politikerna, få kunskap om erfarenheterna så att Sverige får en mer sammanhållen närings- och innovationspolitik.