Föräldrar som kommer till Sverige med barn födda utomlands överkompenseras i dag i föräldraförsäkringssystemet. Det anser regeringen som pekar på att föräldrarna i dag kan få rätt till alla 480 dagar med föräldrapenning även om barnet kommer till Sverige när det är exempelvis två år gammalt.
För att lösa den överkompensationen föreslår regeringen i en ny proposition att antalet dagar med föräldrapenning begränsas utifrån barnets ålder när det ankommer till Sverige. Föräldrarna ska enligt lagförslaget få rätt till 200 dagar om barnet blir bosatt under det andra levnadsåret och 100 dagar om barnet är äldre. Om barnet kommer till Sverige innan det fyllt ett år ska föräldrarna dock fortfarande få rätt till 480 dagar med föräldrapenningen.
Antalet dagar baseras på det antal dagar som en genomsnittlig försäkrad i Sverige har kvar vid de olika åldrarna.
TCO och Svenskt Näringsliv anmärkte i sina remissvar på att regeln borde gälla lika för alla och inte göra skillnad på barn födda inom eller utanför Sveriges gränser, någonting som regeringen alltså inte tagit fasta på i propositionen.
”Eventuella andra generella förändringar kan fortfarande utredningen titta på och lägga ett förslag på i höst.”
Förslaget kommer från Utredningen om en modern föräldraförsäkring som lämnade sitt delbetänkande den 28 oktober förra året. Det är en del av den migrationspolitiska överenskommelsen som regeringen gjort med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Ett av argumenten för att införa begränsningen för nyanlända är att det ska bidra till bättre etablering av utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden.
Arbetsvärlden har pratat med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), om den nya lagen.
Ni har valt att inte göra regeln generell som vissa remissinstanser ville. Varför inte?
– Det som nu sker är att vi får en betydligt mer likartad hantering av föräldrapenningen mellan svenskfödda familjer med barn och de utrikes födda föräldrarna som kommer hit och tar del av föräldraförsäkringen. Tidigare har det varit så att oavsett om barnet varit äldre så har man fått 480 dagar. Det vi nu gjort är att vi har tittat på vad som är det normala, genomsnittliga uttaget av föräldrapenning vid ett eller två år i Sverige och det är det som ligger till grund för förändringen nu. Det blir mer rättvist och mer likartat, säger Annika Strandhäll till Arbetsvärlden.
Hon lyfter också fram ”kvinnofällan” för utlandsfödda kvinnor, det vill säga resonemanget att möjligheten att vara hemma med barnen längre medför att det tar längre tid för kvinnorna att etablera sig på arbetsmarknaden.
”Vi ser att det här inte på något sätt är diskriminerande.”
– Det har funnits en problematik att utrikes födda kvinnor haft en lång väg in på svensk arbetsmarknad. Det här har varit en del av den problematiken, att man har haft de här betydligt fler dagarna som inneburit att man blivit borta från arbetsmarknaden betydligt längre på grund av föräldrapenningdagarna, säger Annika Strandhäll.
Lagförslaget anses också vara en viktig pusselbit ur jämställdhetssynpunkt.
– För regeringens del har det här varit en viktig del av jämställdhetspolitiken. En av de första sakerna jag gjorde när jag tillträdde som socialförsäkringsminister var att plocka bort vårdnadsbidraget som den förra regeringen införde, för att jag såg att den hade stora effekter på kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Detsamma gäller den här begränsningen, säger Annika Strandhäll.
Dessutom lyfter socialförsäkringsministern fram fördelar för barnen.
– Vi ser att det här inte på något sätt är diskriminerande. Det är avstämt med Barnombudsmannen. Sedan är det också viktigt ur barnperspektivet att man tidigt kommer i kontakt med den svenska förskolan. Både ur ett rent språkperspektiv men också för att få ett socialt kontaktnät som barn, säger Annika Strandhäll.
Är det inte problematiskt att lägga in just ursprung i lagstiftningen?
– Det är inte riktigt så som det är formulerat. Tittar vi på svenskfödda familjer som har rört sig i EU-området och kommer tillbaka till Sverige så har det sedan mycket lång tid tillbaka funnits en liknande avräkning. Så det här är inget nytt ur det perspektivet, säger Annika Strandhäll.
Skulle man inte lika gärna kunna göra begränsningen generell med tanke på att den baseras på det genomsnittliga uttaget i Sverige?
– Vi har just nu en pågående översyn av hela föräldraförsäkringen. Det här är ett första delbetänkande ur den föräldraförsäkringsutredningen och i höst kommer man komma med ytterligare förslag. Då får man se hur den sammantagna bilden blir, säger Annika Strandhäll, och fortsätter:
– Anledningen till att det här kommer i förtid är att det är en del av den migrationspolitiska uppgörelsen där det också fanns vissa tidsparametrar utsatta sedan tidigare. Och det faktum att vi är i ett läge där vi har väldigt många nyanlända som har kommit till Sverige och där det inte minst är viktigt att vi snabbt får ett regelverk på plats som gör att man får förbättrade förutsättningar för att komma ut på arbetsmarknaden.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Dessutom föreslår regeringen övergångsbestämmelser som skulle innebära att de nya reglerna också ska gälla för föräldrar som redan kommit till Sverige men som inte tagit ut några dagar i föräldrapenningen vid ikraftträdandet.