Den konservativa brittiska Toryregeringen gjorde inför valet i maj klart att om de vann skulle strejkrätten begränsas. Efter att ha fått egen majoritet i parlamentet har regeringen i sommar presenterat ett lagförslag med långtgående inskränkningar av strejkrätten.
Ser det som ett hot mot organisering
Reaktionen från de brittiska fackföreningarna har varit skarp och bland dem pågår nu en mobilisering med samarbeten och gemensamma demonstrationer under hösten.
Dave Prentis, ordförande för Storbritanniens största fack, Unison – som organiserar 1,3 miljoner privat- offentliganställda inom samhällsservice (varav 70 procent kvinnor) – pekar på en ideologisk agenda bakom de konservativas lagförslag.
− Att både attackera strejkrätten och vår möjlighet att organisera är bara ännu ett uttryck för regeringens mål att minska våra möjligheter att rekrytera, organisera och representera våra medlemmar.
”Vårt lands regering kommer att balansera fackliga rättigheter mot arbetande människors och affärslivets rättigheter”
När näringsminister Sajid Javid presenterade lagförslaget i underhuset i mitten av juli kallade han visserligen förändringarna för ”betydande” – i praktiken inskränks inte bara strejkrätten, utan även fackens möjlighet att ta ut avgifter från sina medlemmar. Men tillbakavisade samtidigt kritiken att förslaget skulle vara en attack på arbetares rättigheter.
− Fackföreningarna har en konstruktiv roll att spela som representant för sina medlemmars intressen, men vårt lands regering kommer att balansera fackliga rättigheter mot arbetande människors och affärslivets rättigheter, sa näringsminister Sajid Javid till BBC.
Regeringens förslag för att ”balansera de fackliga rättigheterna” innebär bland annat:
- att vid beslut om strejkåtgärder ska åtminstone 50 procent av medlemmarna i en fackförening ha deltagit i medlemsomröstningen.
- att vid strejkåtgärder som berör offentlig verksamhet ska minst 40 procent av samtliga röstberättigade stå bakom beslutet.
- att vid strejk låta tillfälliga arbetstagare göra arbete de strejkande normalt gör.
- att ändra reglerna för hur fackliga avgifter får kanaliseras vidare till kampanjverksamhet och politiska partier.
Labours fyra partiledarkandidater motsätter sig förändringarna av strejkrätten. Favoriten Jeremy Corbyn kallade det ”en öppen attack på alla arbetande människor” och har lovat upphäva inskränkningarna om han leder Labour i regeringsställning.
Värt att notera är att sedan Margret Thatchers hårdföra antifackliga politik för trettio år sedan har fackföreningarna väsentligt försvagats. Knappt 30 procent är idag fackligt anslutna och strejkerna är få.
Svenska arbetsgivare positiva till omröstning om stridsåtgärder
Att fackförbund ska vara tvungna att rösta om huruvida stridsåtgärder ska sättas in är någonting som välkomnas från arbetsgivare även i Sverige
− Svenskt Näringsliv har tidigare ansett det vara naturligt med ett krav på medlemsomröstning innan beslut om stridsåtgärder fattas, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.
Lars Gellner, Svenskt näringsliv.
− Även om föreningen inte driver det kravet aktivt nu så är vi inte motståndare till sådana tankar. Skulle fackföreningarnas medlemstapp öka drastiskt de kommande åren så kommer säkerligen frågan i ett nytt läge för vår del.
Vill förbjuda sympatiåtgärder
Gällande den svenska strejkrätten anser Svenskt näringsliv att det borde införas ett antal förändringar.
− Våra krav när det gäller stridsåtgärder inriktas numera snarare på de ur vår synvinkel negativa effekterna av stridsåtgärder än på beslutsfattandet. Vi kräver bland annat förbud mot sympatiåtgärder och införandet av en proportionalitetsregel, säger Lars Gellner och syftar på Svenskt Näringslivs uppfattning att:
− Samhällsutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden och den ökade internationella konkurrensen har skapat en obalans mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden till arbetsgivarsidans nackdel.
De senaste åren har arbetsgivarsidan motsatt sig den internationella strejkrätten som praxis i ILO. Kan det kopplas ihop med hållningen i det lagförlag den brittiska regeringen nu lagt fram för att förändra strejkrätten?
− Jag har svårt att förstå hur detta har någon relevans när det gäller vår uppfattning om Camerons förslag eller hur vi anser att de svenska möjligheterna att vidta stridsåtgärder bör förändras. På den punkten har jag således ingen kommentar.