Ny bok skildrar destruktiv tystnadskultur inom polisen Kerstin Dejemyr och Lisa Bjurwald som skrivit boken Gärningsmannen är polis (Bazar förlag). Foto: Nils Petter Nilsson

Ny bok skildrar destruktiv tystnadskultur inom polisen

Polisen I reportageboken ”Gärningsmannen är polis” skildras sexism och tystnadskultur inom polisen med hjälp av hundratals vittnen. Anmälningar bemöts med en ”boys will be boys-attityd”, menar författarna Kerstin Dejemyr och Lisa Bjurwald. Polisförbundets Lena Nitz slås av hur få kvinnor som vågar anmäla trakasserier.
Maria Zaitzewsky Rundgren
18 feb 2021

En gränslös och hierarkisk machokultur där polismän tar sig rätten att sexuellt kränka kvinnliga kollegor, både verbalt och fysiskt – och sedan skoja eller vifta bort det. Så beskriver författaren till nyutkomna ”Gärningsmannen är polis”, Kerstin Dejemyr, sin forna arbetsgivare.

I reportageboken ”Gärningsmannen är polis” (Bazar Förlag) skildras tystnadskulturen och sexismen inom polisen. Hundratals vittnesmål ger en bild av en korrumperad myndighet.

 Eftersom poliserna ytterst sällan ställs till svars för sina handlingar, kan beteendet ses som sanktionerat av myndigheten

— Eftersom poliserna ytterst sällan ställs till svars för sina handlingar, kan beteendet ses som sanktionerat av myndigheten, menar Kerstin Dejemyr.

— De som ändå vågat påtala trakasserierna och kränkningarna till sin överordnade, har mötts av en överslätande attityd; ”boys will be boys”. Sedan händer ingenting.

Medförfattare till reportageboken är journalisten Lisa Bjurwald.

— Boken tecknar en bild av klockren myndighetskorruption, där manliga överordnade systematiskt låter sina manliga underordnade eller kollegor komma undan, där oliktänkande utsätts för repressalier och där ingen någonsin ställs till svars på riktigt, säger hon.

Mingel och personalfester

Så vilka kränkningar och övergrepp handlar det om? De två författarna har kartlagt tystnadskulturen inom polisen bland annat genom att intervjua män och kvinnor på polisstationer i hela landet om var och när övergreppen oftast sker. Det handlar oftast om personalfester, after work och mingel.

Så här vittnar en kvinnlig anställd i polisens metooupprop #nödvärn från 2017: ”På en julfest. Jag står utanför själva festlokalen med några andra och tar luft. Ett gäng kommer ut, däribland en hög chef. Alla kramas lite kamratligt och önskar varandra god jul. Den högre chefen kramas också. Och slickar mig i örat!!!”

Är hon glad kan hon få höra att hon ”har fått ligga”.

Andra vittnesmål handlar om alltifrån en hand som under ett möte trevar sig upp längs hennes lår eller placeras på hennes bröst i en hiss, till ”skämtsamma” gliringar som ”har du mens?” om hon verkar sur. Är hon glad kan hon få höra att hon ”har fått ligga”.

Krävde anonymitet för att berätta

Efter #nödvärn, som Kerstin Dejemyr var med och startade, rasade vittnesmålen om sexualbrott in.

— Men jag trodde inte att så många skulle kräva anonymitet för att våga berätta. Med vetskap om att förövaren oftast går fri, är det dock begripligt. I stället är det offret som blir utfryst och får byta arbetsplats. Anmälningar tas inte på allvar och åtal läggs ner, eftersom ”ord står mot ord”, säger hon.

Anmälningar mot poliser landar först hos närmaste chef. Om anmälan går vidare hamnar den hos avdelningen Särskilda utredningar.

— Att polisen utreder sig själv är aldrig bra och vanligtvis jagar man skäl för att lägga ner anmälningarna så snabbt som möjligt. Männen håller varandra om ryggen, menar Kerstin Dejemyr.

När jag hör en polischef säga ”vi har inte problem med sexism” blir jag väldigt oroad.

Polisförbundets ordförande Lena NItz, förvånades över hur få som anmälde trakasserier i spåren av Metoo.

Polisförbundets ordförande, Lena Nitz, säger att hon i högsta grad är medveten om sexismen och tystnadskulturen inom polisen.

— Vi tar upp detta med jämna mellanrum, men det #nödvärn gjorde var att synliggöra berättelserna. De gick inte längre att ifrågasätta. Vi förväntade oss en våg av nya ärenden som vi kunde driva och anställde extra personal med kompetens om dessa frågor. Men vågen uteblev, trots att vi visste att de utsatta kvinnorna fanns därute. Något stämde inte. Efter att vi skickat ut en enkät till samtliga medlemmar visade svaren att många är rädda för att bli straffade om de berättar, säger Lena Nitz.

— När jag hör en polischef säga ”vi har inte problem med sexism” blir jag väldigt oroad. Det är självklart att vi måste vara medvetna om att problemen existerar.

”Finns goda krafter på Polismyndigheten”

Hon menar att det idag har blivit lättare att prata om att sexism och trakasserier förekommer inom polisen.

Var tredje polis är kvinna

·       I en enkät som Polisförbundet våren 2020 skickade ut till alla 24 500 medlemmar uppgav 7 procent av kvinnliga polisanställda att de under det senaste året hade blivit sexuellt trakasserade. Ungefär var fjärde medlem, oavsett kön, upplever att det finns en tystnadskultur.

·       Det finns 33 000 poliser i Sverige, varav 33 procent är kvinnor.

·       Kvinnliga poliser har dubbelt så hög sjukfrånvaro som manliga poliser.

·       1957 antogs de första kvinnliga poliserna.

+ Expandera

— Men i det enskilda fallet vill många vara anonyma och vågar inte anmäla. Där ställs vi på förbundet inför ett svårt dilemma, eftersom vi är skyldiga att anmäla ett potentiellt brott. Risken är då att medlemmen tappar förtroendet för oss och att ingen vågar berätta om sina erfarenheter. Samtidigt är vår främsta uppgift att stötta utsatta kollegor, säger Lena Nitz.

Några projekt som syftar till att förändra de patriarkala strukturerna har sjösatts. Bland annat ett landsomspännande nätverk för likabehandling.

— Det finns goda krafter på Polismyndigheten som välkomnar jämställdhet och mångfald. Vår uppgift är att synliggöra, våga ta fajten med arbetsgivaren och bli bättre på att driva dessa frågor lokalt, säger Lena Nitz.

Maria Zaitzewsky Rundgren
18 feb 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan