Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Nu väntar alla på att regeringen ska agera i valideringsfrågan Delegationens ordförande Anders Ferbe t v och Martin Linde, Unionen, t v, väntar nu på att utbildningsminister Anna Ekström (S) tillsammans med flera andra statsråd ska börja agera i valideringsfrågan. Foto fr v: Claudio Bresciani/TT, Jonas Ekströmer/TT, Camilla Svensk.

Nu väntar alla på att regeringen ska agera i valideringsfrågan

Slutbetänkande Efter drygt fyra års arbete lämnade valideringsdelegationen på måndagen sitt slutbetänkande på närmare femhundra sidor. Nu väntar både delegationen och parterna på att politikerna äntligen ska gå från ord till handling.
14 jan 2020

Uppdraget i korthet har varit att lägga fram förslag till en nationell strategi för validering som skapar förutsättningar för att ta tillvara både individens och arbetsmarknadens behov av kompetens.

Pågående förändringar på arbetsmarknaden kräver strategiska och samordnade insatser för lärande, omställning och utveckling. Och det är något som Sverige försökt komma till rätta med i tre, fyra decennier utan att riktigt lyckas. Att svensk validering inte fungerar som den borde innebär inte bara ett slöseri med individuellt kunnande, utan också betydande samhällsekonomiska förluster på många miljarder årligen.

Det menar Valideringsdelegationen och dess ordförande Anders Ferbe, tidigare ordförande i IF Metall, som presenterade utredningens slutbetänkande på måndagen. Anders Ferbe lyfte framför allt fram tre förslag vid presentationen:

  • En ny, gemensam definition av validering som ersätter dagens definition i skollagen.
  • En nationell organisering av kompetensförsörjning och livslångt lärande.
  • Ett råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd.

Fyra år behövdes

De drygt fyra åren som det tagit för delegationen att bli färdiga har behövts utifrån det övergripande syftet att få ett långsiktigt hållbart system på plats, säger Anders Ferbe till Arbetsvärlden.

– Fyra år har också inneburit att andra aktörer kunnat gå in och aktivera sig både i delegations- och expertgruppsarbetena. Inte minst stimulerande för branscherna och arbetsmarknadens parter.

Andra nordiska länder har kommit betydligt längre än Sverige, i Norge till exempel har man en egen myndighet för validering. EU har rekommenderat medlemsländerna att redan 2018 ha arrangemang på plats för validering.

Ingen har riktigt velat ta i frågan, oavsett vilken regering vi haft. Man har lutat sig tillbaka och förlitat sig på att arbetsmarknadens parter gör arbetet.

Varför ligger Sverige efter de andra nordiska länderna?

– För att ingen riktigt velat ta i frågan, oavsett vilken regering vi haft. Man har lutat sig tillbaka och förlitat sig på att arbetsmarknadens parter gör arbetet.

Och det har inte parterna gjort?

– Delvis har de gjort det. Men ska vi ha en nationell strategi så är det ju knepigt om några är duktiga på att utveckla validering medan andra inte är det.

Industrivalidering positivt exempel

Anders Ferbe pekar på att det finns goda exempel på att validering fungerar och nämner industrivalideringen, som parterna jobbat med i mer än ett decennium.

– Men det räcker inte att vi har det i en bransch, vi behöver det på många, många fler ställen. Inom service- och delar av tjänstemannasektorn är validering svagt utvecklat.

Det är här den nationella strategin kommer in.

– Om regeringen kommer i gång med arbetet, och med de goda exemplen som utgångspunkt, så kan vi ha en nationell strategi på plats inom ett par år. Så mycket är redan gjort, menar Anders Ferbe. Nu handlar det om att samla ihop kunskapen från det formella utbildningsväsendet, omställningsorganisationer, och arbetsmarknadens parter som har en jätteviktig roll.

Hoppas att flera statsråd kopplas samman

På frågan om han anser att arbetsmarknadens parter är beredda att axla den uppgiften och det ansvaret, svarar han:

– Ja, de kommer att kliva in, de ser ju problematiken.

Men han har också en oro.

– Jag hoppas att politiken kopplar samman sina ansvariga statsråd och områden. Det går inte att utbildningsministern kör det här ensam utan det måste ske i samarbete med arbetsmarknads- och näringsministrarna.

Det är därför som det inte funkat hittills. Det finns vällovliga ambitioner och vällovliga saker görs, men synkningen blir problematisk.

Slutbetänkandet överlämnades till utbildningsminister Anna Ekström.

Finns risk att samverkan mellan departementen uteblir?

– Ja, det är därför som det inte funkat hittills. Det finns vällovliga ambitioner och vällovliga saker görs, men synkningen blir problematisk.

Så för att få systemet att rulla i den politiska vardagen behövs ytterligare något, betonar Anders Ferbe.

– Vi föreslår ett råd under ledning av ansvarigt statsråd så att du får någon som driver på.

I betänkandet uppskattas att ett fungerande valideringssystem bara inom Komvux skulle spara drygt tre miljarder kronor per år

I betänkandet uppskattas att ett fungerande valideringssystem bara inom Komvux skulle spara drygt tre miljarder kronor per år.

– Vad den samhälleliga besparingen med ett fullfjädrat valideringssystem skulle bli är nästan omöjligt att beräkna, säger Anders Ferbe som säger att man inte har räknat på det.

Vad skulle kostnaden bli för staten med ett nationellt valideringssystem på plats?

– Runt en halv miljard per år. En väldigt, väldigt liten summa med tanke på vad vi får tillbaka.

Unionen: Nu krävs handling

Fackförbundet Unionen har engagerat sig mycket i valideringsfrågan. Så sent som annandag jul skrev man i SvD en debattartikel tillsammans med Svenskt Näringsliv där regeringen kritiserades för brist på handlingsförmåga, som i sin tur hämmar kompetensförsörjningen. Arbetsvärlden har sökt Unionens förbundsordförande Martin Linder för en kommentar till Valideringsdelegationens förslag. På grund av tidsbrist har han valt att skicka en skriftlig kommentar om att Unionen ställer sig bakom Valideringsdelegationens samtliga förslag i slutbetänkandet. Martin Linder fortsätter:

”Några av de förslag vi särskilt vill lyfta fram är delegationens förslag att införa ett nationellt råd för validering under ledning av ansvarigt statsråd. Vi ser också positivt på delegationens bedömning att det bör tas fram en nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande, där validering är en viktig beståndsdel.”

Redan för ett och ett halvt år sedan lade valideringsdelegationen i ett delbetänkande fram förslag för högskolornas valideringsarbete. Inget av det har genomförts

Redan för ett och ett halvt år sedan lade valideringsdelegationen i ett delbetänkande fram förslag för högskolornas valideringsarbete. Inget av det har genomförts vilket får Martin Linder att konstatera:

”Det hämmar inte bara det livslånga lärandet. Det försämrar såväl rörligheten som matchningen på arbetsmarknaden”, och avslutar:

”Regeringen kan inte fortsätta att behandla validering som en marginalfråga för högskolan. Nu krävs handling.”

14 jan 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan