En oproportionerligt stor andel av nyhetsartiklarna i stora svenska tidningar som nämner en specifik form av invandring handlar om flyktinginvandring – och gestaltningen är ofta negativ.
Om Delmi
Delegationen för migrationsstudier, Delmi, är en oberoende kommitté som tillkommit genom regeringsbeslut i november 2013. Delmi ska vara oberoende gentemot sin uppdragsgivare och de forskare som anlitas.
Delegationen initierar och förmedlar forskningsresultat på migrationsområdet.
Det enligt den nya rapporten ”Invandring i medierna” från Delegationen för migrationsstudier som presenterades på Rosenbad under onsdagen.
I studien har forskarna medvetet undvikit hösten 2015
I studien har forskarna medvetet undvikit hösten 2015, då antalet flyktingar som anlände till Sverige var exceptionellt högt, för att fokusera på nyhetsjournalistik i ett normalläge. Alltså sträcker sig studien över perioden 1 januari 2010–30 juni 2015.
Källmaterialet är förstås inte heller uttömmande. Studien har samlat ett material på närmare 1 000 artiklar som innehåller ordet ”Sverige” och någon böjning av ordet ”invandring” från ett urval rikstäckande tidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Men bevakningen mellan de här tidningarna är tämligen likartad, om man ser till studiens definitioner.
Ger bild av försvagad social sammanhållning
I studien har forskarna också undersökt vilka positiva och negativa gestaltningar av invandringen som har varit vanligast i tidningarnas nyhetsjournalistik. Det är förstås inte en helt oproblematisk bedömningsfråga.
Forskarna har kategoriserat elva olika ”gestaltningar”, varav fem är negativa och sex positiva. Till de negativa hör sådana gestaltningar som att invandring försvagar Sverige ekonomiskt eller bidrar till kriminalitet, medan positiva gestaltningar inkluderar kompetenstillskott och en bidragande effekt på ekonomin.
För att kunna uppnå någon form av tillförlitlighet kodade två av forskarna 50 artiklar separat och jämförde med varandra för att se att de bedömde artiklarnas gestaltning på samma vis. Därefter fick också en annan person som i övrigt var oberoende från undersökningen koda 52 artiklar. Överensstämmelsen varierade mellan 88 och 100 procent beroende på variabler, vilket studieförfattarna anser är en tillfredsställande grad av tillförlitlighet.
Bilden av påverkan på ekonomin beror till stor del på vilken typ av invandring man pratar om.
Vid en sammanställning av artiklarna utifrån gestaltning visade det sig att nyhetsartiklarna tecknar en övervägande negativ bild av invandringens effekter. Inte oväntat, enligt rapportens huvudförfattare Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet. Han pekar på att det överensstämmer med tidigare forskning – och motsäger vanliga narrativ i alternativa medier som påstår att svenska medier mörklägger problem kopplade till invandring.
Institutet för mediestudier har tidigare låtit SOM-institutet genomföra en undersökning som visar att allmänhetens förtroende för medier är särskilt lågt just vad gäller rapporteringen om invandringen.
I rapporten från Delmi så gestaltade hela 21 procent av de undersökta artiklarna invandring som någonting som försvagar social sammanhållning, 9 procent gav bilden att invandring bidrar till kriminalitet och 7 procent att den försvagar Sveriges ekonomi.
De positiva gestaltningarna var betydligt ovanligare. Av de positiva gestaltningarna var den vanligaste att invandringen bidrar till kompetensförsörjning – men det gällde inte mer än 6 procent av artiklarna. Och bara 4 procent gestaltade invandringen som någonting som stärker Sveriges ekonomi.
Det skulle kunna förklaras av fokuseringen på flyktinginvandring.
– Bilden av påverkan på ekonomin beror till stor del på vilken typ av invandring man pratar om. Eftersom nyhetsrapporteringen fokuserar på flyktinginvandring väger bilden av kostnader för ekonomin över, säger Jesper Strömbäck till Arbetsvärlden.