Nästan var fjärde offentliganställd tjänsteman möter hot eller våld Ambulanssjuksköterskan i Gävleborg Luis López Monroy möter ofta personer som är drogpåverkade. Foto: Philippe Rendu

Nästan var fjärde offentliganställd tjänsteman möter hot eller våld

23 procent av tjänstemännen i offentlig sektor har utsatts för hot och våld i jobbet under de senaste fem åren. Det visar TCO:s undersökning. Rättshaveristiskt beteende är vanligt förekommande
20 jun 2023 | 09:55
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

TCO:s nya rapport visar att 23 procent av tjänstemännen i offentlig sektor har utsatts för hat, hot och våld de senaste fem åren. Det är vanligare att kvinnor utsätts, 26 procent jämfört med 19 procent av männen.

Över hälften av hoten förekommer på arbetsplatsen. Var fjärde har fått hat och hot via mejl, och var femte utsatt har upplevt fysiskt våld som till exempel knuffar eller slag.  

Ambulanssjuksköterskan i Gävleborg Luis López Monroy vittnar i rapporten.

− Ofta möter vi personer som är drogpåverkade och en situation kan vända väldigt snabbt: en person kan vara lugn och plötsligt bli stökig. Det kan vara någon som står gömd bakom en dörr med en kniv och kollegor har blivit knivhuggna.

Jag har fått begravningsblommor skickade till mig.

Två typer av hot

De som hotar kan vara patienter, medborgare, sökanden och andra som har kontakt med tjänstemän i exempelvis vården, på myndighet eller i en kommun.  Syftet kan vara att till exempel få medicin utskriven eller att påverka tjänstemannens handläggning eller beslut.

Novus-undersökning

TCO:s rapport bygger bland annat på en Novus-undersökning som har genomförts på uppdrag av TCO, via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger representativa resultat, under perioden 28 mars till 4 april 2023. Deltagarfrekvensen är 63 procent med 1432 respondenter bland offentliganställda tjänstemän.

+ Expandera

Riksrevisionen delar i en rapport från 2022 upp hotarna i två huvudsakliga typer. Den ena gruppen utgörs av personer som befinner sig i en ekonomiskt desperat situation och kanske har psykiska besvär. Hoten framförs i affekt. Den andra gruppen utgörs av personer som har stora ekonomiska intressen eller som har koppling till organiserad brottslighet eller politiskt eller religiöst extrema miljöer. Trakasserier och hot kan då vara mer systematiska och beräknande. Denna bakgrund hos gärningspersonerna är mycket mindre vanlig men hoten svårare att hantera.

Djurskyddskontrollanten Una Modig, Länsstyrelsen, berättar i rapporten.

− De fotar mig och mina djur där jag bor. Jag har fått begravningsblommor skickade till mig. En person fick besöksförbud efter hot och besök vid mitt hem. Detta är bara ett axplock av vad jag och mina kollegor blir utsatta för.

Undviker vissa ärenden

Av de som utsatts svarar tre av tio att det fått följder. Det handlar bland annat om tjänstemännen inte vill arbeta ensam eller undviker vissa ärenden. Ännu så länge påverkas beslutsfattande och handläggning i begränsad omfattning.

− Utvecklingen skadar inte bara tjänstemännen själva. Det försvårar också rekryteringen till välfärden och är ett reellt hot mot demokratin. Vi vill se en nationell strategi mot hot, våld och trakasserier i arbetslivet, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

20 jun 2023 | 09:55

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev